Ganman: House of Cards på kommunens V/A-sektion
I förra veckan skrev jag en text om de märkliga – och kostsamma – turerna kring byggandet av ett nytt vattenverk i Östersund. Det var som att sticka hål på en varböld. Flera personer med god insikt i vad som händer i Rådhuset hörde av sig och ville berätta.
Detaljrikedomen i deras vittnesmål har varit anmärkningsvärd, ett ord som också förekommer på flera ställen i rapporten ”Genomlysning av Östersunds kommuns Avfalls- och VA-verksamhet”, beställd av tekniska nämnden – utförd av externa konsultfirman WeAreOrcas AB.
Hittills har ansvariga politiker och tjänstemän presenterat miljardrullningen som nåt som kommit lite som en blixt från klar himmel. Ingen kan riktigt förstå hur det gått till. Inför tevekamerorna kliar sig både tjänstemän och politiker i huvudet. Tonläget är samlat. Lite som att det rörde sig om utebliven snöröjning på enskild villagata i Odensala.
I kulisserna pågår ett Hamlet-drama. Den senaste vändningen: dödshot på ett internt informationsmöte. Sånt hör inte direkt till vanligheterna i kommunala sammanhang. Här kokar det under ytan. Folk har nerverna utanpå kroppen.
En hel j-vla miljard back. Det är inte kaffepengar, det.
Utifrån de uppgifter som hittills inkommit till JT kan man dessutom skönja flera intressanta sidospår i historien. Till att börja med verkar det finnas ett utbrett missnöje bland politiker från både höger och vänster med kommunchefen Anders Wennerberg.
Han ses som dominant och intrigerande. Eller som en välunderrättad källa uttrycker saken: "Har inte kommunens bästa för ögonen. Han jobbar mest på sin egen karriär.”
Lite som föregångaren Bengt Marsh – fast tvärtom. Bengt Marsh hade inte ställt upp i Masked Singer eller Naked Attraction ens under pistolhot, men det är inte svårt att föreställa sig Wennerberg i det sammanhanget. Han är en social och utåtriktad typ.
Gillar att synas och har i andra sammanhang uttalat sig som en person med politiska visioner. Så här sa han till LT 2019 apropå kommunens asylpolitik – där han tyckte att kommunen borde “visa ambition”. "Det vi vet är att det behövs kompetens i vår kommun och att vi får hit massor av kompetens. Men… (…) ... vi måste bli bättre på att inventera vilken kompetens vi får hit och sedan validera det genom att ha dem i arbete ett tag där de får visa vad de kan.”
Artikel är numera bortplockad. Något Wennerberg nog ska vara tacksam över. Modellen att tjonga ut “kompetens” i arbetslivet och sen i efterhand “validera” (detta icke-ord) vad den faktiskt består i kan sluta illa.
Fråga hemtjänsten i Uppsala, Umeå, Piteå och andra ställen där framförallt manlig “kompetens” från Mellanöstern och Afrika visat sig kunna leda till helt fruktansvärda saker. Nu verkar det dock finnas en privat vänrelation med en högt uppsatt politiker som räddar Wennerberg kvar på jobbet.
Denna person är inte Effie Kourlos (c). Nota bene. Sedan en tid tillbaka ska det ändå ha förts diskussioner inom kommunledningen om att hitta en ersättare till den frispråkige kommundirektören. När Effie åkte på semester och släppte frågan för en stund passade Wennerberg (mycket skickligt) på att stärka sitt mandat. Så han blir kvar. Tillsvidare. Inom kommunens beramade V/A-avdelning ska det å sin sida ha odlats en märklig “exklusivitetskultur” och ja – här blir det komiskt för det är ju inte direkt “the West Wing” i Vita Huset vi talar om.
Eller House of Cards. Men storhetsvansinne kan tydligen utbryta även i den kommunala gärdsgårdsserien. Denna exklusivitetskultur – sanktionerad av kommundirektör Wennerberg, förre KSO Bosse Svensson (c) samt kommunens säkerhetschef Oskar Kirkbaak – ska ha enligt en av JT:s källor ha lett till "höga kostnader, otydlig styrning samt underchefer med för låg och fel kompetens”.
Den nu avstängda sektionschefen Kristina Kenning sägs också ha haft en mycket god relation till en produktionschef på NCC. Fakturor från byggföretaget har vinkats igenom relativt obehindrat.
Den större bild som framträder är att de ytterst ansvariga har släppt iväg miljardprojektet på Minnesgärde på lösa boliner, och på ett sätt kan man förstå det: att bygga reningsverk är komplicerat.
Som deltidspolitiker är det svårt att hinna sätta sig in i all teknisk information. Lika svårt är det att löpande bedöma rimligheten i alla kostnader.
Oförutsedda sådana brukar dessutom uppstå längs vägen. Fast rent dricksvatten hör till kommunens absoluta kärnuppdrag. Det får INTE fallera. Tyvärr ger det inga positiva rubriker när det bara fungerar som det ska. Nåt alla förväntar sig att det ska göra. Varje dag. Utan mankemang.
Så den nya anläggningen kommer att stå färdig en dag, kosta vad det kosta vill, men beräkningarna har uppenbarligen varit åt fanders och i en normal värld skulle den här affären vara en PR-katastrof för både Socialdemokraterna och Centern.
Jag gissar att de går helskinnade ur det hela. Som jag påpekade i förra krönikan är oppositionen i Östersund för svag. För oambitiös. För strykrädd. Och även om SVT och Sara Leijman grävt bra i just den här dynghögen är den lokala mediebevakningen överlag för vek. Det finns ingen politiker som är rädd för att bli intervjuad av SR P4 Jämtland. Man vet att de riktigt hårda följdfrågorna uteblir. Det är kanelbullens dag och nu en låt med Miss Li.
Sammanfattningsvis kan man säga att om vissa tjänstemän beslutade sig att kliva fram och i eget namn berätta vad de vet så skulle den nuvarande kommunledningen få problem att sitta kvar. Liksom kommundirektör Wennerberg. Förre KSO Bosse Svensson skulle också få det hett om öronen.
När han jobbade som chefredaktör på ÖP gick han under smeknamnet “korridormyglaren”. Säkert oförtjänt, och intrigerandet i Rådhusets korridorer verkar ju fortsätta – med eller utan hans hjälp.
Någonstans sitter personen som kostat skattebetalarna en miljard och reflekterar, förhoppningsvis mer på sin grundmurade inkompetens än på storleken på sitt avgångsvederlag.
Eller som Claudius säger i Hamlet:
“Min förbrytelse är vämjelig, den stinker ända upp till himlen!"
