Rennäringsdebatten behöver mer respekt och bättre avvägningar

Debatten om rennäringen har under de senaste veckorna blivit både hård och polariserad efter Kristdemokraternas nationella utspel kring rennäringspolitiken. Kristdemokraternas distriktsstyrelse i Jämtland Härjedalen vill därför bemöta delar av den kritik som riktats mot partiet och samtidigt bidra till ett mer respektfullt samtal.

Inledningsvis finns anledning att påminna om att vi måste kunna diskutera svåra samhällsfrågor utan personangrepp och grova glåpord. Rennäringsfrågan är komplex och väcker starka känslor, men just därför behöver debatten präglas av respekt.

Det är också viktigt att tydliggöra vad debatten faktiskt handlar om. Kristdemokraternas kritik riktar sig inte mot samer som folkgrupp eller mot samisk kultur och historia. Det handlar om hur rennäringen organiseras, hur mark används och hur staten ska väga olika samhällsintressen mot varandra.

I debatten har det ibland framställts som att Kristdemokraterna är ensamma om att vilja se över dagens ordning. Så är det inte. SVT Norrbotten har nyligen låtit samtliga partier svara på frågor om rennäring och markanvändning, och även om svaren skiljer sig åt är det tydligt att flera partier ser behov av att utreda delar av dagens system och hur olika intressen ska balanseras.

Samtidigt måste man förstå att Jämtland Härjedalen skiljer sig från Norr- och Västerbotten. Här har jordbruk och boskapsskötsel bedrivits i fjäll- och skogsområden under mycket lång tid parallellt med rennäringen.

Särskilt tydligt är detta i Härjedalen, där det dessutom saknas hävdvunnen rätt till renbete på privatägd mark. I stället bygger vinterbetet i stor utsträckning på avtal mellan markägare och samebyar.

Det är därför missvisande att behandla hela norra Sverige som ett och samma område med samma historiska och juridiska förutsättningar.

För människor i glesbygden kan frågan om riksintressen handla om möjligheten att bygga bostadstomter, utveckla en mindre skidanläggning, bygga ett reningsverk eller skapa förutsättningar för lokala företag att överleva. Det är alltså inte enbart stora industriprojekt, gruvor eller vindkraft som påverkas av dagens omfattande riksintresseanspråk.

Kristdemokraterna menar därför att staten måste ta ett större ansvar för helheten och göra bredare avvägningar mellan olika samhällsintressen. Alla kommer inte alltid kunna få fullt gehör. Det är politikens uppgift att väga samman olika behov och hitta rimliga kompromisser, inte att lämna allt åt domstolar och långdragna rättsprocesser.

Vi ser också att renantalet i Jämtlands län enligt tillgängliga uppgifter från Riksarkivet och Länsstyrelsen har ökat kraftigt över tid i takt med övergången från intensiv till extensiv rennäring. Det påverkar konkurrensen om betesmarkerna och behovet av att diskutera markanvändningen långsiktigt.

Kristdemokraterna menar att staten, inte samebyar, bör ansvara för upplåtelse av jakt och fiske på statens mark. Vår utgångspunkt är enkel: alla svenskar ska behandlas lika inför staten.

Rennäringen är en viktig del av vår historia och kultur och ska fortsatt ha goda förutsättningar att bedrivas. Men det betyder inte att andra människors möjligheter att leva, bygga och utveckla landsbygden kan lämnas utan hänsyn.

För Kristdemokraterna handlar detta om balans, respekt och långsiktighet. Vi behöver mindre konflikt och fler lokala lösningar där människor och näringar kan samexistera även i framtiden.

Distriktsstyrelsen Kristdemokraterna i Jämtlands län