Miljonjobbet bakom skoterlederna

När JT når Callis Blom är han på kontoret – men entreprenörer är ute på lederna och jobbar för fullt. 

– Det är året runt vi håller på med lederna. Vi har 25 entreprenörer som är kontrakterade, berättar han.

Callis Blom är ordförande i VÄSEK, den ekonomiska förening som sköter ett omfattande nät av skoterleder i västra Jämtland. Totalt handlar det om omkring 75 mil leder, varav cirka tio mil går över sjöar och vattendrag.

Arbetet börjar långt innan den första skotern rullar ut. Under barmarkssäsongen röjs sly, broar renoveras och leder behöver ibland dras om.

– Det är mycket slyröjning, det är broar som ska renoveras och det är alltid någon led som ska dras om på något ställe. Vi ska se till att lederna är uppdaterade, breda och fina.

En av de viktigaste delarna sker dock inte ute med röjsåg eller pistmaskin. Den sker i kontakten med markägarna.

– Att ha en god relation till markägarna är jätteviktigt. De lånar de facto ut mark till oss.

För VÄSEK är fungerande leder beroende av att markägarna fortsätter säga ja. Därför kan några få skoterförares beteende få konsekvenser för betydligt fler.

– Det finns alltid en liten, liten procent som sticker ut. Och det är dessvärre de som förstör för många.

Callis upplever samtidigt att utvecklingen går åt rätt håll. Fler förstår betydelsen av att följa lederna och vad som kan hända om körningen sker på fel plats.

– Det är faktiskt bara ett pennstreck, så är marken borta. Då har vi ingen led där.

Att hålla 75 mil skoterleder i skick är inte billigt. Enligt VÄSEK varierar kostnaden för vinterunderhållet mellan omkring 13 000 och 45 000 kronor per mil, beroende på bland annat trafik och förhållanden.

Sommarunderhållet ligger i genomsnitt på omkring 30 000 kronor per mil, på de prioriterade sträckorna.

En viktig del av finansieringen kommer därför från skoterpassen. VÄSEK har också ett samarbete med Härjedalen som innebär att den som köper säsongspass får tillgång till sammanlagt omkring 135 mil leder.

Alla betalar dock inte.

– Vi är inga poliser. Vi får inte stoppa dem, säger Callis.

Ledvärdarna kan däremot prata med skoteråkare de möter och kontrollera om ett fordon har ett giltigt skoterpass.

– Då kan man ha ett litet utvecklingssamtal med dem. Man förklarar vad det innebär, att de åker på andras bekostnad. Oftast kommer man ganska långt med att de får dåligt samvete och faktiskt köper ett pass direkt.

Callis Blom är även fjällräddare och engagerad i fjällsäkerhetsarbetet. Därför återkommer han ofta till säkerheten.

Den som ger sig ut bör ha rätt kläder och utrustning, hålla koll på bränslet och kunna hantera enklare problem med skotern. Någon bör också veta vart man tänker åka och när man planerar att vara framme.

Mobiltelefonen är inte alltid en räddning.

– Antingen kan täckningen försvinna eller så tar batteriet slut. Och fjällvädret är väldigt lynnigt. Det kan gå från fint väder till att du inte ser mellan ledkryssen på väldigt kort tid.

Även isarna har blivit en större utmaning. VÄSEK kontrollerar därför isförhållandena och publicerar information för skoteråkarna.

– Jag tycker att man ska kolla isarna och fjällvädret innan man ger sig ut. Se om det finns några varningar eller om något är stängt.

Ambitionen är samtidigt högre än att lederna bara ska vara framkomliga. VÄSEK har arbetat för att större delar ska kunna prepareras med pistmaskin.

– Pistmaskiner kostar upp till ett par tusen kronor i timmen. Det är bra att folk förstår det.

För när vintern kommer ska de 75 milen fungera. Och bakom varje mil ligger arbete som skoteråkaren helst inte ska behöva tänka på.