Ska det vara mörkare och dyrare att bo på landsbygden?

Det är riksdagens ansvar att se till att även vi i landsbygdskommunerna har trygga vägar.

På flera orter i Bräcke kommun och i Rönnöfors i Krokoms kommun har Trafikverket redan beslutat att ta bort väglyset. Men Trafikverkets plan är att montera ner väglyset i stora delar av länet utifrån märkliga kriterier som myndigheten själv tagit fram. Det kommer därmed att bli nattsvart i stora delar av länet, längs många byar och vägar. Detta väcker både ilska och oro hos oss lokalpolitiker och invånare.

För den som bor i en mindre by är väglamporna inte någon lyx. De är avgörande för tryggheten när barn ska till skolskjutsen, när människor går till bussen eller när man behöver ta sig fram längs vägen under vintern och årets mörka månader.

Längs statliga vägar ägs och underhålls belysningen av både Trafikverket och kommunerna, men bara om det gäller en tätort. I bästa fall, men oftast inte ens där om det är en tätort på landsbygden.

Det vanligaste är att de boende själva måste organisera sig i föreningar och bidra ekonomiskt för att ha vägbelysning längs statens vägar. Medborgarna tar hand om driften och betalar elräkningarna. Samma system borde då också gälla i städerna, att varje kvarter får ta ansvar och betala för sitt väglyse.

Men frågan är om det är rimligt att tillgången till grundläggande trygghet ska bero på var man bor? Och ska människors möjlighet att få en upplyst vägmiljö vara beroende av om det finns en lokal förening med tillräckligt många engagerade och betalande medlemmar? Det här är en fråga om hur riksdagen behandlar sina medborgare när människor får bära helt olika kostnader för vägar och väglysen, som är infrastruktur för trygghet.

Även om Trafikverket nu har meddelat att beslutet om nedmontering av befintlig belysning pausas medan myndigheten ser över processen och dialogen med kommuner och invånare, så är detta inte ett tillräckligt bra svar. Riksdagen måste agera gentemot myndigheten och stoppa planerna för nedsläckning av våra bygder. Vi uppmanar våra nyvalda riksdagsledamöter från Jämtlands län att omgående agera.

Se till att Trafikverkets hemsnickrade kriterier för väglyse ändras och säkerställ att staten agerar likvärdigt mot medborgarna oavsett var man bor i Sverige. Varför ska boende på landsbygden ta ett större ekonomiskt ansvar för Trafikverkets belysning än de som bor i städer?

Trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet måste bedömas utifrån de verkliga förhållandena på platsen. Inte enbart utifrån om ett område räknas som stad, tätort eller hur många människor som bor där. Jämtlands län bidrar med stora värden till hela Sverige genom elförsörjning, skog, livsmedel och andra naturresurser som upprätthåller hela Sveriges välfärd.

För att skapa dessa värden måste människor kunna bo och leva i Jämtlands län. En rimlig förväntan är att om vi levererar det som upprätthåller svensk välfärd så ska staten ta ansvar för att vi har samma livsvillkor och infrastruktur som människorna i städerna som förbrukar det vi levererar.

Vi ställer nu frågan till länets riksdagsledamöter: Hur tänker ni agera så att vi får behålla våra väglysen? Emotser svar!

Karin Bångman, gruppledare Jämtlands Väl Krokom

Linda Sundström, Västjämtlands Väl

Jämtlands Väl Bräcke