Stoppa slöseriet i Krokom

I Krokoms kommun har de senaste åren präglats av en eskalerande spiral av höjda avgifter och onödiga utgifter, där invånarnas pengar används för att finansiera en växande byråkrati i stället för kärnverksamhet som skolor, vård och omsorg.

Under denna mandatperiod har VA-avgifterna höjts med 53 procent, vilket innebär över 5 000 kronor extra per år för en normalfamilj – en chockerande ökning som beslutades snabbt utan rimliga alternativ. Nya avgifter har införts för vardagliga saker som att anmäla egen kompost, 2 700 kronor (varför behöver man ens anmäla att man vill kompostera på sin egen tomt), eller ansökan om bergvärme, 4 050 kronor. Dessutom har timtaxan för tjänstemän skjutit i höjden till 1 350 kronor oavsett ärende.

Detta trots att kommunen har monopol på tjänster som VA och renhållning, där invånarna inte kan välja bort de höjda kostnaderna. Alla förslag på bromsning av avgiftshöjningarna sågas vid fotknölarna av styret (S, M, KD, V), som i stället prioriterar en svällande administration.

Bakgrunden till detta slöseri är en politisk ambition som prioriterar egen majoritet och interna möten över konkreta beslut. Mandatperioden har hittills resulterat i utredningar, dyra konsulter och avhopp från partier, men inga verkställda planer för skolrenoveringar i Krokom och Änge, äldreboenden i Ede och Föllinge eller översyn av lokaler.

Det nya insamlingssystemet för avfall (FNI), beslutat i december 2025, är ett typexempel på onödig byråkrati. Villor får tre nya kärl för sortering, men måste ändå köra till återvinningsstationer för glas och metall. Fritidshus hänvisas till centrala uppsamlingsställen, och systemet innebär över 1 000 extra mil för sopbilar årligen – knappast miljövänligt i en glesbygd som Krokom, där dispensmöjligheter från EU finns för att undvika just sådana kostnader om det blir för dyrt eller innebär miljömässig förlust.

Krokoms kommun går ut med en text om ”EU har sagt att Sverige måste bli bättre på att källsortera”. Det har EU aldrig sagt specifikt till Sverige. EU har lagt regler för hela unionen, med krav på 55 viktprocent återvinning per år senast 2025, 60 procent till 2030 och 65 procent till 2035.

I stället för att kontrollera hur vi ligger till i förhållande till gränsvärdena implementerar vi extremt dyra åtgärder som knappast behövs. Är det någon som har kontrollerat hur Krokoms kommun ligger till i dag? Enligt nationell statistik från Naturvårdsverket låg Sverige 2023 på cirka 53 procent av genererat kommunalt avfall som behandlats.

Sverige är sjua i världen på återvinning. Tyskland, Sydkorea och Österrike leder.

Hur mycket pengar ska vi lägga på att bli bäst i världen när länder i andra delar av världen dumpar många lastbilar per dag med sopor rakt ner i floder? Är det verkligen rimligt? Vi säger inte att vi ska strunta i sopsortering, men återigen: rim och reson, sunt förnuft måste råda – även här.

Ett ytterligare exempel på detta slöseri är kommunens beslut att lägga 40 miljoner kronor på ombyggnaden av Åskorset på E14. Varför ska kommunen bekosta en väg som Trafikverket har ansvar för? Projektet inkluderar en ny bro, cirkulationsplats samt gång- och cykelväg.

Krokoms nuvarande styre tycker att detta är okej och betalar gladeligen 40 miljoner kronor för det. Varför ska pengar tas från skola, vård, omsorg och annan kärnverksamhet för att finansiera detta? En åtgärd i Åskorset är absolut nödvändig, men kommunen ska inte stå för notan.

Statistiskt sett har Krokoms skattetryck redan varit högt, och avgiftshöjningarna fungerar som en dold skatteökning som minskar attraktiviteten att bo här. Hushåll får mindre i plånboken, företag pressas och landsbygden drabbas hårdast.

En talande anekdot från debatten är när en invånare begärde formulär för att slippa komposttunna via egen kompostering, bara för att få höra att det ”håller på att tas fram”. När invånaren senare bad att få formuläret skickat vägrade tjänstemannen, med motiveringen att han hade ”för många att hålla reda på”. Detta illustrerar tydligt hur kommunens resurser går till intern klapp på ryggen i stället för service till invånarna.

Kuriosa: EU:s avfallsdirektiv från 2018 (Waste Framework Directive) införde dessa mål för att främja cirkulär ekonomi. Sverige har länge varit en pionjär med system som pant på burkar och flaskor, vilket bidragit till höga återvinningsgrader för förpackningar – över 80 procent för vissa material.

Vi i Medborgerlig Samling Krokom:

Roland Larsamo Cecilia Bengtsson Nicklas Nilsson Mikael Olofsson

säger: Nog är nog! Invånarna måste komma först, inte politikernas ego eller en svällande administration.

Vi lovar att skala bort onödigt, stoppa kostnadsexplosionen och säkerställa att varje skattekrona gör nytta. I valet i september ändrar vi riktning för en effektiv, respektfull kommun som jobbar för kommuninvånarnas bästa!