LEDARE
Så blev Härjedalen till salu
En amerikansk AI-miljardär har köpt 15 000 hektar skog i Härjedalen. Av rent naturälskande skäl, uppger bolaget. Och där får vi nog nöja oss. Sverige har sedan 1992 slutat intressera sig särskilt för vilka utlänningar som köper vår skog.
Alex Karp, medgrundare och vd för amerikanska Palantir, fick genom sitt nystartade bolag, Cladonia Skog, betala 235 miljoner kronor för 15 000 hektar skog i Storsjö kapell.
Det motsvarar nära på Stockholms kommun.
Säljaren SCA är nöjd och har pekat på att marken ändå inte var optimal för skogsbruk.
Vilket syfte Alex Karp har med marken vet ingen.
Ett uttalande från bolaget gör gällande att köpet gjordes av rent naturälskande orsaker.
”De vidsträckta, naturliga skogslandskapen erbjuder värdefulla livsmiljöer för växter och djur, samtidigt som de utgör en plats för rekreation och återhämtning”, skriver en styrelseledamot till Tidningen Härjedalen.
Karp leder ett AI-/databolag och datacenter kräver mark och energi. Men Karp behöver 15 000 hektar för att återhämta sig i naturen.
Ptja. Tiden får väl utvisa vad planerna egentligen går ut på.
Köpet sätter om något fingret på hur enkelt det är att köpa upp naturtillgångar i Sverige.
Och då pratar jag inte bara om skog.
Ta vår energiproduktion.
Utländska bolag har betydande ägande även i svensk vattenkraft och kärnkraft.
När det gäller markköp har det inte alltid varit fritt fram.
Fram till 1992 hade Sverige särskilda regler för utländska köp av fastigheter.
Utländska medborgare, utländska bolag och vissa svenskregistrerade bolag med utländskt inflytande… samtliga behövde förvärvstillstånd för att köpa fast egendom i Sverige.
Det räckte inte med att bilda ett svenskt bolag och kasta upp pengarna på bordet.
Varje enskilt förvärv skulle granskas. Och i den prövningen kunde svenska intressen väga tungt. Som till exempel landets försvar och säkerhet.
Moderatregeringen i början på 90-talet med Carl Bildt i spetsen tyckte att detta var en onödig begränsning. Sverige blickade mot Europa. Gränser skulle öppnas och kapitalet röra sig friare.
Bildtregeringen gick längre och slopade den särskilda kontrollen även för köpare utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).
Riksdagen sa ja.
Så den gamla ordningen försvann vid utgången av 1992.
Men en centerpartist skruvade på sig.
Birgitta Hambraeus varnade samma år för konsekvenserna.
Hon skrev att det skulle bli ”fritt fram för kapitalstarkt folk i hela världen att köpa skog och jord i Sverige”.
Hon lyfte också kontrollen över Sveriges naturtillgångar och landets ekonomiska självbestämmande.
34 år senare har en amerikansk AI-miljardär köpt 15 000 hektar skog i Härjedalen.
Det är värt att fundera över.