Trafikverkets byråkrati och ineffektivitet skapar belysningsproblem

Sedan lång tid får Trafikverket lågt betyg av majoriteten av Jämtlands innevånare. Det beror på att man envisas med att använda sig av ett synnerligen korkat system för tilldelning av väganslag, nämligen hur många som bor i länet. 

Det har inneburit att Jämtland under många år haft ungefär samma tilldelning som Blekinge, trots att staten har mellan 2 och tre gånger så lång vägsträcka att ta hand om i Jämtland. Till det kommer en omfattande turisttrafik i Jämtland samt att kostnaderna för snöröjning självfallet är oerhört mycket större i Jämtland.

Resultatet är landets sämsta vägar och därmed också i många fall sämre trafiksäkerhet.

Under åren har Trafikverket i stället för att förbättra trafiksäkerheten fattat beslut om att sänka hastighetsgränserna på våra viktigaste vägar. Besluten var så dåligt underbyggda, att regeringen till slut fick gå in och ändra besluten och de ursprungliga hastighetsgränserna kom tillbaka.

Länets pulsåder E14 mellan Trondheim och Sundsvall är på sina ställen undermålig ur trafiksäkerhetssynpunkt, vilket länets politiker tjatat om i åratal.

Medel avsatta för förbättringar har i omgångar i sista stund flyttats till andra delar av landet.

Droppen var när Trafikverket för två år sedan mot all förmodan plockat fram 100 miljoner för trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs E14. Men vad skulle åtgärdas? Man avsåg att bygga om den bästa och absolut trafiksäkraste delen av E14, mellan Bräcke och Ånge, en sträcka som under de senaste 20 åren varit i princip förskonade från olyckor (med ett enda undantag då en bilist gjorde en vansinnesomkörning i snörök och frontalkrockade).

Projektet var ju en typisk skrivbordskonstruktion, och efter alla protester lades projektet till slut ner. Man kan förmoda att de administrativa kostnaderna för detta misslyckade projekt förmodligen skulle kunna betala för ny vägbelysning i Albacken och drift i minst 25 år.

Och alla undrar vi förstås vart de 100 miljonerna tog vägen?

Man måste läsa denna inledning för att riktigt förstå Trafikverkets fullständiga magplask och dess följder vad gäller avveckling av vägbelysning i glesbygden, varav Jämtland är extra utsatt. Magplasket blev ju väldigt väl dokumenterat genom SVT Uppdrag Granskning.

Trafiksäkerhets ”direktör” Maria Krafft berättade för oss lantisar hur hon såg på behovet av väg/gatubelysning. 

I en ”tätort” där Trafikverket har sin personalparkering måste det lysa dygnet runt för i en ”tätort” finns man i ett sammanhang och måste få känna trivsel och trygghet. Men de människor som bara bor ”efter en väg” där finns inte de behoven. Där ser man bara behoven ur trafiksäkerhetssynpunkt och då kommer Trafikverket fram till att behov finns om minst 5 000 fordon per dygn kör där.

Andra parametrar som smal väg, snörök avsaknad av gångbana/vägren mörker 16 timmar om dygnet på vintern räknas inte in i Trafikverkets syn på säkerhet.

Nu har en ”direktör” för norra regionen, Helena Eriksson snusförnuftigt försökt försvara detta magplask genom ett debattinlägg i ÖP. Trafikverkets skrivbordsperspektiv lyser igenom. Argumenten är tunna och en upprepning från tidigare år. ” För oss handlar det därför om trafiksäkerhet och om att använda resurser där de ger störst effekt.”

Jo vi i Jämtland har vant oss vid att Trafikverket anser att resurserna ger störst effekt någon annan stans.

Nu är det så här: För 12 år sedan hade Trafikverket runt 6 000 anställda. Idag är det runt 10 000. Vi kan nog utgå ifrån att det inte är 4 000 väghållare som tillkommit. Bland annat har man anställt 220 kommunikatörer (enligt SVT) och många fina direktörer finns det, som dessutom har väldigt märkliga åsikter om trygghet och trafiksäkerhet.

Av dessa 220 kommunikatörer var det inte en enda, som orkade ta sig till Rönnöfors, för att informera dem om att vägbelysningen skall bort. Och ”direktör” Maria Krafft hade inte en aaning om hur kommunikationen fungerade.

Man hade heller inte en aaning om huruvida elstolparna faktiskt passerat bäst före, för man hade över huvud taget inte varit där – utan bara suttit vid sitt fina skrivbord och fattat beslut. Och elstolparna visade sig ju vara i utmärkt skick.

4000 nya skrivbordsbyråkrater på 12 år har kanske tagit mellan 20 och 30 miljarder, som annars kunde gått till bättre vägar?

Trafikverket är en statlig myndighet, som har att försöka skapa jämförbara förutsättningar för alla i Sverige. Man har misslyckats så kapitalt!

Och att ge sig på några små byar i den jämtländska glesbygden för att spara i sammanhanget några ören är så magstarkt inte minst när SVT påminde om att närmsta granne till dessa byar fanns både vattenkraftverk och vindkraft, som ser till att bland annat Trafikverkets parkeringsplats i Borlänge kan bada i ljus.

Avskeda en enda kommunikatör så räcker pengarna till belysning i alla Jämtlands byar i minst 25 år!

Sten Bredberg

Studerat Trafikverket i mer än 25 år från en position inom Motormännen, senare Riksförbundet M Sverige