Gretas Höjder eller en skola i 281 år?

Det finns nog ingen kommun som äger så mycket vindkraft per invånare som Östersund. Det kommunala energibolaget Jämtkraft har inte nöjt sig med att bara bygga vindsnurror i kommunen. Man har byggt och förvärvat vindkraftverk långt utanför kommunens gränser. Tyvärr har samtliga dessa anläggningar en minst sagt tvivelaktig lönsamhet.

En av dessa affärer är förvärvet av det Stockholmsbaserade fastighetsbolaget Wallenstams gamla vindkraftverk i Härjedalen och Bergs kommun. Wallenstam byggde vindkraft i Jämtland 2010-2012 och var i början mycket nöjda. 

När verken var nya och fungerade bra kunde man fortfarande tjäna pengar på elcertifikat. Elcertifikaten var en avgift på elräkningen som oavkortat leddes vidare till så vindkraftverksägare. Som mest kunde det handla om 30 öre per KWh vanliga elkunder skänkte till privata näringsidkare som ägde vindkraft. En present från elkunderna till vindkraftsbolagen. Totalt har privata vindkraftsbolag fått 25 miljarder kronor i present av elkunderna. 

I takt med att verken åldrades och elcertifikaten började fasas ut bestämde sig Wallenstam för att sälja av dem. Den enda köparen man hittade var Östersunds kommunala energibolag Jämtkraft som slog till 2022 och förvärvade de tre vindkraftsanläggningarna för hela 220 miljoner kronor. På Jämtkraft firade man förvärvet och gick ut med ett pressmeddelande. Enligt rykten som dementeras av Jämtkrafts ledning ska man till och med ha velat döpa om de 13 vindkraftverken till Gretas Höjder efter Greta Thunberg.

De 13 vindkraftverken ska enligt Energimyndigheten ha en beräknad årsproduktion på 80,5 GWh. Jämtkraft vill inte lämna ut vad verken egentligen producerar per år och hävdar att det är en affärshemlighet. Spännande med tanke på att de flesta privatägda vindkraftsanläggningar skriver sådana uppgifter i sina årsredovisningar. Det är en offentlig handling.

”Vi lämnar inte ut detaljer om driftkostnader för enskilda produktionsanläggningar", säger Ylva Andersson, VD för Jämtkraft

När man granskar den faktiska produktionen i offentliga handlingar ser man att verken inte överskrider ca 80 procent av installerad kapacitet. Tvärtom verkar årsproduktionen de senaste åren sjunka i en takt som antyder allvarliga tekniska problem. Strax efter att Wallenstam sålt de 13 vindkraftverken kollapsade ersättningen från elcertifikat. Antalet vindkraftverk exploderade och priset på el när det blåser störtdök. Detta kan inte ha varit en överraskning.

220 miljoner för några gamla vindkraftverk är minst sagt bra betalt. En vanlig högstadieelev hade nog avrått från affären. Numera är ju priset på el ofta negativt när det blåser.

Enkla överslagsberäkningar ger vid handen att förlusterna borde ligga kring 25 miljoner kronor per år. Hur Wallenstam gör sina affärer är en privatsak. Wallenstam är ett privat aktiebolag. Jämtkraft ägs däremot av Östersunds kommun och är ett offentligt bolag. Jämtkraft ska producera vinster åt kommunens invånare. Men Jämtkraft vill inte lämna ut någon ekonomisk uppföljning.

”Som bruklig är gjorde vi investeringskalkyler som grund för affären. Detaljerna i den kalkylen är en affärsfråga och inte officiella", säger Ylva Andersson, VD för Jämtkraft

Hur mycket är då 220 miljoner kronor? Vad ska man jämföra det med?

Kommunfullmäktige beslutade i december 2025 att skolan Mimergården i Torvalla ska avvecklas. Genom att investera 20 miljoner kronor kan man flytta eleverna till Ängsmogården och årligen minska Barn- och utbildningsnämndens kostnader med -853 078 kronor per år.

Om Östersunds kommunpolitiker hade lagt undan 220 miljoner kronor till Barn- och utbildningsnämnden och inte byggt om Ängsmogården hade Mimergården kunnat drivas i 281 år till. 

De 13 vindkraftverken har nått sin ekonomiska livslängd om tio år men Jämtkraft planerar redan nu om de inte kan ersättas med andra och större. Vad man är beredd att betala för det är inte heller något man vill gå ut med.

Varför prioriterar Östersunds kommun begagnade vindkraftverk framför skolan? Man vill sänka årsmedeltemperaturen i Jämtland. Och tydligen är det effektivt att reglera jordens klimat genom att köpa andras gamla vindkraftverk. På något vis ska Wallenstams gamla vindkraftverk sänka koldioxidutsläppen och därmed jordens medeltemperatur. 

”Förvärvet av dessa parker minskade inte Jämtkrafts utsläpp av fossil koldioxid direkt, men produktionen av förnybar el är såklart ett bidrag till att ersätta fossila bränslen både i vårt område och utanför det.” (Ylva Andersson, VD Jämtkraft)

Hur mycket har då det här förvärvet minskat koldioxidutsläppen? Hur mycket har jordens medeltemperatur sänkts? Jämtkraft vägrar svara.

En krydda i sammanhanget är förstås att det inte finns överföringskapacitet från Jämtland till södra Sverige. Det går inte att skicka den här vindkraftselen söderut. Därmed ersätter den inte någon annan elproduktion. Det finns inte heller några batterier som kan lagra elproduktionen tills det slutar blåsa. Östersunds kommun har redan en mycket stor fossilfri elproduktion i sina talrika vattenkraftverk. 

Vi vet inte hur det Stockholmsbaserade fastighetsbolaget Wallenstam firade affären men det är inte orimligt att det skedde med Champagne och ostron på Stureplan. Man kunde förbättra sitt resultat och slipper betala saneringskostnaderna som snart är aktuella.

I Sverige har vi vid det här laget satsat ungefär 300 miljarder kronor på vindkraftverk. Men vi är bara i början av en historisk vindkraftssatsning trots att 0,6% av Sveriges yta enligt länsstyrelsernas kartering redan är täckt av vindkraftsanläggningar.

Frågan är vad vi ska betala för idén att vi kan styra jordens klimat med vindkraftverk. Vad är vi beredda att avstå? Det är något barnen kan fundera på när deras skola läggs ner.