När regionen gör vissa patienter mindre värda hotas demokratin

Beslutet att stänga hälsocentralen Fjällvivan i Östersund handlar inte om ekonomi, kvalitet eller patientsäkerhet. Det handlar om ideologi. Under de senaste åren är det tydligt att Region Jämtland Härjedalens ledning – med Bengt Bergqvist, Katarina Nyberg Finn och Elin Hoffner i spetsen – har drivit en linje som syftar till att avveckla privatdriven vård. Vilket de lyckades med Fjällvivans konkurs.

Trots att Fjällvivan varit en av regionens mest uppskattade hälsocentraler, med nöjda patienter och goda resultat, har regionen konsekvent valt att lägga ner verksamheten. Oavsett vad vi förklarat eller åtgärdat har beslutet stått fast. Regionen hade redan bestämt sig – Jämtland ska inte ha några privata vårdgivare.

Vår vision: patienten först

När Fjällvivan startade för fyra år sedan hade vi en tydlig idé: patienten skulle stå i centrum. Vi ville skapa en hälsocentral där människor fick snabb hjälp, ett gott bemötande och vård präglad av kvalitet och omtanke.

Vårt arbete byggde på den lag om valfrihet (LOV) som riksdagen beslutade om 2010. Den lagen skulle ge patienter rätt att välja vårdgivare fritt, oavsett om den drivs privat eller offentligt. Men i Region Jämtland Härjedalen har denna lag i praktiken satts ur spel.

Genom orättvisa ekonomiska regler och politiska beslut har regionen skapat ojämlika villkor mellan privata och offentliga hälsocentraler. Det är inte bara orättvist – det strider mot hela idén om jämlik vård.

Privata patienter får mindre resurser

Skillnaderna är tydliga. Regionens egna hälsocentraler får varje år tillgång till en tilläggsbudget utöver den vanliga budgeten som täcker underskott och personalbrist. Privata vårdgivare, som Fjällvivan, får däremot vänta upp till ett och ett halvt år på ersättning för samma uppdrag.

Det betyder att våra patienter – som betalar samma skatt som alla andra – får mindre resurser för sin vård. De får sämre förutsättningar, trots att de gjort ett fullt lagligt val av vårdgivare.

När offentliga beslutsfattare skapar ett system där vissa medborgare får sämre vård för samma skattepeng, då har vi lämnat principen om jämlikhet. Det är i grunden odemokratiskt.

När vi försvarade våra patienter – straffades vi

Under flera år försökte Fjällvivan föra dialog med regionen. Vi krävde bara lika villkor – inte mer, men inte heller mindre. Varje gång möttes vi av tystnad eller bortförklaringar.

Våra krav förhalades, och ersättningar hölls inne på oklara grunder. Vi bestraffades för att vi stod upp för våra patienters rätt till likvärdig vård.

Till slut gick det inte längre. Fjällvivan tvingades i konkurs – inte för att vården var dålig, utan för att regionen gjort det ekonomiskt omöjligt att fortsätta.

Det är ett misslyckande för politiken. Men framför allt är det ett svek mot patienterna.

När politiken styr vården förlorar patienten

Demokratin bygger på tillit – till att staten och regionerna behandlar alla lika. När politiska beslut medvetet missgynnar vissa vårdgivare och deras patienter, då försvagas den tilliten.

Att patienter i Jämtland indirekt straffas för att de valt en privat hälsocentral är ett sätt att avskaffa valfriheten genom ekonomiskt tryck. Det sker inte genom lagändring, utan genom beslut bakom stängda dörrar, genom långsamma utbetalningar och olika regelverk.

Det är en farlig utveckling. För när politiken börjar bestämma vilka vårdgivare som får finnas, då handlar det inte längre om vård – då handlar det om makt.

Dubbla budskap och ojämlika villkor

Regionen säger sig stå för jämlikhet, rättvisa och effektivitet. Men verkligheten visar något helt annat.

Medan privata vårdgivare i länet kämpar med utebliven ersättning, hyr regionen in dyr stafettpersonal från bemanningsföretag i Stockholm. Dessa bolag gör stora vinster och tar ut aktieutdelningar – samtidigt som lokala initiativ som Fjällvivan tvingas lägga ner.

Det är pengar som kunde ha stannat i Jämtland, för att stärka vården, skolan och den lokala ekonomin.

Det är svårt att förstå hur en region som säger sig vilja spara pengar kan välja den dyraste och mest kortsiktiga vägen – samtidigt som man slår undan benen för lokala vårdgivare som vill vara långsiktiga och närvarande.

23 000 jämtar straffas för sitt vårdval

Detta handlar inte bara om en enskild hälsocentral. I dag har omkring 23 000 invånare i Jämtland Härjedalen valt en privat hälsocentral. De har gjort ett lagligt val, i linje med statens mål om valfrihet och mångfald i vården.

Men i praktiken får dessa patienter mindre resurser. Deras vårdgivare har inte tillgång till samma tilläggsbudget eller stöd som regionens egna verksamheter.

Resultatet blir att människor som betalar samma skatt får olika mycket vård – beroende på vilken hälsocentral de valt.

Det är ett angrepp på själva kärnan i den svenska välfärdsmodellen, där alla ska behandlas lika.

Det här handlar inte längre om pengar – det handlar om demokrati

Regionens behandling av Fjällvivan har visat att problemet inte är ekonomiskt. Det är ideologiskt.

Regionens ledning har fattat beslut utifrån politisk övertygelse snarare än fakta. Man har låtit ideologin styra vården – och på köpet offrat både mångfalden och patienternas rättigheter.

Men demokrati handlar inte bara om rätten att rösta vart fjärde år. Den handlar också om rättssäkerhet, om jämlik behandling och om att offentliga makthavare inte får använda sin position för att gynna vissa och missgynna andra.

När en region använder ekonomiska styrmedel för att driva bort privata aktörer ur vården, då är det inte längre ett valfrihetssystem. Då är det ett styrsystem.

Alla patienter är lika mycket värda

Det är lätt att glömma i debatten om vårdval, budgetar och organisationer – men i centrum finns alltid en människa. En patient. En medborgare som bara vill ha hjälp, trygghet och respekt.

Oavsett vem som driver hälsocentralen ska vården vara lika bra, lika tillgänglig och lika finansierad. Alla patienter är lika mycket värda. Alla skattepengar ska vara lika mycket värda.

När regionen låter ideologi gå före jämlikhet är det inte bara vården som förlorar – det är demokratin.

Dan Gaversjö, fd VD Fjällvivan