Skogen binder inte bara kol 

I Jämtlands län är skogen mer än träd i våra landskap – den är livsnerven i vår ekonomi, en viktig del av kulturen i våra bygder och ett avgörande verktyg i klimatomställningen. Över 13 000 skogsägare i vårt län har ett direkt ansvar för att sköta, vårda och utveckla denna ovärderliga resurs. 

De skapar en bred och viktig mångfald av perspektiv, drivkrafter och brukande där småskalighet, lokalt engagemang och långsiktigt ansvarstagande samverkar. Det är just denna variation som gör Jämtlandsmodellen till en styrka, för både naturen, människorna och den regionala utvecklingen.

Men idag hotas deras arbete inte bara av stormar och skadeinsekter – utan också av okunskap och ett i många avseenden otydligt och oförutsägbart regelverk.

Vi på Torsta AB, som dagligen arbetar för att framtidssäkra det gröna näringslivet i länet, välkomnar SOU 2024:9. Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, ett delbetänkande från 2024 års skogspolitiska utredning, och dess ambition att skapa ett tydligare och mer rättssäkert ramverk för svenskt skogsbruk. Vi ser flera viktiga steg i rätt riktning – men också förslag som riskerar att öka bördan för markägare och hämma utveckling.

Ett aktivt och hållbart skogsbruk utgör inte ett hinder för miljömål, det är en förutsättning för att nå dem. Förslag som kortare handläggningstider, samlad tillsyn hos Skogsstyrelsen, rättvisa ersättningsmodeller och en mer balanserad kostnadsfördelning vid miljöprövningar är centrala för att återupprätta förtroendet mellan skogsägare och myndigheter. Det handlar inte bara om effektivitet – det handlar om rättssäkerhet, transparens och tillit.

Men vi är också bekymrade över att vissa förslag riskerar att flytta över ansvar till markägaren utan tillräckligt stöd. Exempelvis föreslås att det ska bli markägarens ansvar att avgöra om en åtgärd kräver samråd enligt miljöbalken. Det är inte en bra väg att gå. Skogsbruk är redan idag en kunskapsintensiv och reglerad verksamhet. Att lägga ännu mer juridiskt och miljömässigt ansvar på enskilda markägare – ofta småskaliga sådana – är varken rättvist eller funktionellt. Risken är överhängande att det skapar rättsosäkerhet, ökad administration och att markägare avstår från fullt lagliga åtgärder av rädsla för att göra fel.

Vi kan inte nog betona skogens centrala roll i Jämtlands läns utveckling. I den regionala utvecklingsstrategin och program för smart specialisering pekas skogen ut som en motor för innovation, energiomställning och sysselsättning. Bioenergi, skoglig förädling och ny teknik är inte framtidsvisioner, de är redan verklighet här.

Men skogen är mer än en ekonomisk resurs, den bär också på våra sociala värden. Den binder samman generationer, är ett arv vi förvaltar och skapar livskraft i hela vårt läns geografi. Skogen är inte bara vår historia, den är också vår nutid och vår framtid. Den skapar sammanhang, identitet och tillhörighet i våra lokalsamhällen. Skogen binder inte bara kol – den binder människor samman, över tid och plats.

För att denna utveckling ska kunna fortsätta krävs att staten möjliggör investeringar och långsiktig planering, inte försvårar den genom oklara regler och utdragna processer.

Även frågan om ersättning vid inskränkningar är avgörande. Många skogsägare i Jämtlands län väntar i dag på ersättning efter att ha fått sin mark skyddad. Trots att staten i princip godkänt inlösen saknas medel för utbetalning. En tydlig och konsekvent ersättningsmodell där alla typer av skydd följer samma logik är nödvändig. Markägarens verklighet måste speglas i hur staten utformar sitt regelverk. För all mark har ett värde, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

Vi vill se en skogspolitik som bygger på samverkan, tydlighet och tilltro. Markägare är inte motståndare till miljömål – de är avgörande aktörer i deras uppfyllelse.

Vi uppmanar därför regeringen att gå vidare med förslagen i delbetänkandet, men också att förfina dem med verkligheten i Jämtlands län som kompass. Låt skogsbruket fortsätta vara en drivkraft för hållbar tillväxt, levande landsbygder och klimatansvar. Men ge det rätt verktyg, rätt villkor och rättvisa regler – för mångfald, för framtid och för förtroende.

Anna Olofsson Frestadius, VD, Torsta AB

Marie Sjölin, chef landsbygdsutveckling, Torsta AB