Här rundades demokratin
Demokratin rundas när kommunala bolag stänger fjärrvärmen utan politiskt beslut.
BTEA Energi AB har beslutat att lägga ned fjärrvärmen i Rätan. Fyra abonnenter har redan fått uppsägningsbrev. Den 12 december har bolaget bjudit in till kunddialog – men först efter att uppsägningarna skickats.
Efter att ha granskat protokoll, ägardirektiv och kommunens beslutsunderlag finns en fråga som ingen i Bergs kommun har besvarat:
När fattades det politiska beslutet om att avveckla fjärrvärmen i Rätan?
Svaret är enkelt: Det finns inget politiskt beslut. Varken i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller i ägarbolaget Bergab AB:s styrelse. Ändå agerar BTEA Energi AB som om beslutet vore giltigt, trots att protokollen tydligt visar att den politiska prövning som ägardirektiven kräver aldrig har genomförts.
Tre punkter i Bergs kommuns ägardirektiv är direkt relevanta:
1. Kommunala bolag är en del av den kommunala verksamheten. Att avveckla fjärrvärme påverkar skolans drift, kommunala fastigheter och lokala företag. Det är inte ett internt bolagsärende – det är ett kommunalt åtagande som förändras.
2. Fullmäktige ska ta ställning i ärenden av principiell betydelse eller större vikt. Har fullmäktige fått den möjligheten? Nej. Att stänga en fjärrvärmeanläggning är ett skolboksexempel på ett principiellt ärende. Ändå finns inte ett spår av frågan i kommunfullmäktige.
3. Avyttring av egendom ska ske genom offentligt anbudsförfarande. I protokollen diskuteras att Bergs Hyreshus kan ta över anläggningen – utan anbudsförfarande och utan att bolaget har ett sådant uppdrag. Samtidigt har ett lokalt företag visat intresse, men det har inte utretts.
Normalt gör man en utredning, konsekvensanalys och inleder en kunddialog innan man går till beslut och genomförande.
I Rätan har processen gått baklänges: Först fattades bolagsbeslutet, sedan skickades uppsägningsbreven och därefter bjuder man in till kunddialog.
Detta är inte ett tekniskt fel. Det är ett principiellt fel.
BTEA Energi erbjuder 20 000 kronor per fastighet. Beloppet är inte kopplat till faktiska kostnader – bolaget har själva uppgett att summan är en dubblering av ett helt annat fall i Övertorneå.
Ellagens modell för avbrottsersättning är ett rimligare alternativ, där ersättningen kan uppgå till 300 % av en anläggnings årliga nätkostnad. För en fastighet med fjärrvärmekostnad på 90 000 kronor per år motsvarar det 270 000 kronor.
Det visar hur långt ifrån skälig dagens nivå är.
När Övertorneå Energi avvecklade delar av sitt nät i höstas var processen helt annorlunda:
-
politisk förankring
-
konsekvensanalys
-
kunddialog innan beslut
-
transparens kring kostnader och ersättning
Där har nu Sveriges Radio rapporterat att bolaget öppnat för att stå för hela kostnaden.
Vårt krav är helt enkelt att:
• Kommunfullmäktige ska informeras och pröva beslutet. • Avvecklingen pausas tills formell politisk behandling skett.
• Konsekvensanalyser och ekonomiska underlag offentliggörs.
• Bolaget redovisar hur ägardirektiven har tolkats. • Kunddialog ska ske i rätt ordning.
Kommunal verksamhet måste präglas av tydlighet, laglighet och förutsebarhet.
I Rätan har den processen brustit. Det är dags att rätta till det.
Daniel Wangerud, Näringspolitiskt ansvarig Jämtland & Västernorrland