Jämtkraft laddar för framtiden

Jämtkrafts satsning på laddstationer för elbilar har faktiskt likheter med Dotcom-kraschen. Drömmar om ny teknik och en brådska för att tillfället inte ska glida ur händerna. 

Satsningen pågår under tio år. Det är först när revisorn till slut tar upp hur illa det faktiskt går som styrelsen avslutar äventyret. Haveriet nämns inte med ett ord i årsredovisningar eller pressmeddelanden. Till skillnad från Dotcom-kraschen begravs den här satsningen i total tystnad.

2015 startar Jämtkraft sin strategiska satsning på laddstationer. Jämtland får en av Sveriges bästa infrastrukturer för elbilar. Man tror att man kan tjäna stora pengar på att ladda elbilar. Ju fler laddstationer desto större vinst. Det gäller att våga satsa stort. 

Man ger sig ut och letar efter partners och hittar Linköpings och Helsingborgs kommuner. 

Tillsammans startar man ett bolag för att dela risken. Visionen är laddstationer från Kiruna till Trelleborg. Det finns inget krav på kommuner att de ska tillhandahålla publika laddstationer runt om i Sverige. Detta är en egen idé.

Miljoner pumpas in och personal anställs men man tycker inte att det går tillräckligt fort. För att erövra fler marknader letar man efter en spelare med riktigt mycket pengar. Någon som kan skapa internationell framgång: norska Statkraft.

Med Statkrafts oljepengar eskalerar expansionen. Resan fortsätter till Tyskland, Österrike och Storbritannien.

Runt om i Sverige bygger man tusentals laddstationer men vinsten uteblir. Diagrammet nedan visar hur förlusterna per laddstation utvecklas under åren:

De första 75 laddstationerna hade en genomsnittlig förlust på 258 906 kronor. Förlusterna stabiliserade sig senare runt ca 20 000 kronor per station och år.

Jämtkrafts styrelse verkar tro att fler laddstationer ska ge vinst. Mer pengar injiceras år efter år. De tre kommunerna satsar totalt 325 miljoner kronor på 3 300 laddstationer.

Nya aktieägartillskott sker på rutin. Styrelsen är passiv. Det kanske inte är så kul längre. Elmotorcyklar till renskötare och andra roliga affärer dyker upp istället.

Jag vill påminna om kommunallagen (2 kap. 7 §):

"Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna."

Det finns inget i ägardirektiven från kommunfullmäktige eller i bolagsordningen som säger att Jämtkraft ska konkurrera med Tesla, bensinmackar och andra privata företag på det här sättet.

Som vanligt är affärerna spektakulära. I januari 2024 betalar man 9,5 miljoner kronor för en plätt mark utanför Mjölby i Östergötland. Här ser man en strategisk plats för att ladda tunga elfordon. Vid den här tidpunkten finns inte ens 900 tunga ellastbilar i Sverige. Hur ska de här pengarna tjänas in?

I Storlien och Åre satsar man också. Här ska mängderna av elbilar skapa guld åt Östersunds kommun.

Förlustmarginalen före skatt är som bäst minus 26  procent och som värst minus 1 944 procent. Hur länge skulle du driva en sådan verksamhet? Sälja något för hundra kronor som kostade från 126 kronor till 2 044 kronor att köpa in?

Det dröjer till 2024 innan revisorn tröttnar och kräver att verksamheten värderas till noll. Nu får styrelsen fart och säljer sin andel till Helsingborgs kommun under 2025.

När jag frågar Jämtkraft vad man fick betalt av Helsingborgs kommun vägrar man svara och hänvisar till affärssekretess:

”Vi bedömer att vi nu har besvarat dina frågor och tillhandahållit de uppgifter som är offentliga och relevanta. Vi kommer därför inte att fortsätta besvara fler frågor från dig.” 

Jämtkrafts kommunikationsavdelning

Revisorn i Helsingborgs kommun kräver att verksamheten värderas till noll så man får anta att Jämtkraft skänkte sin andel till dem.

Vinnarna är elbilsägarna och bilhandlare. Någon som säkert gladde sig är Jämtkrafts gamla partner, bilhandlaren Persson Invest.

När man summerar äventyret har det kostat Jämtkraft 108 miljoner på tio år.

Hur mycket är 108 miljoner i offentlig service? Egentligen?

I Region Jämtland Härjedalen är sjukvården ansträngd på grund av personalbrist. Mellan 2023 och 2025 har man försökt spara 100 miljoner i personalkostnader men det räcker inte. Fortsatta besparingar behövs.