Jämtlands studenter kan stå utan kurslitteratur i höst

Många nyutexaminerade gymnasieelever i Jämtland drömmer om högre studier i höst. Bristen på tillgång till svensk kurslitteratur hotar dock inte bara deras framtid, utan även hela Sveriges position som kunskapsnation.

Just nu springer cirka 1 600 ungdomar ut från Jämtlands gymnasieskolor och in i sommarvärmen med både studentmössor och framtidsdrömmar. För många väntar universitetsstudier till hösten som blivande läkare, ingenjörer och lärare – yrken som Jämtland är i stort behov av. Men redan från start hotar bristen på svensk kurslitteratur att bromsa deras väg in i högre studier.

Svensk kurslitteratur befinner sig i en djup kris. På bara två år har försäljningen rasat med 40 procent, vilket bland annat lett till att allt fler författare vittnar om att det inte längre är lönsamt att skriva. Om inte tillgången till svensk kurslitteratur säkras riskerar både utbildningens kvalitet och studenternas chanser att klara sina studier att försämras.

Läromedelsförfattarnas rapport Den perfekta stormen bekräftar bilden. Om vi inte räddar kurslitteraturen riskerar förlagen att helt sluta ge ut den. För Jämtlands blivande akademiker innebär det färre svenska böcker, svårare studier och i förlängningen färre som slutför sin utbildning. När unga inte klarar sina studier går viktiga yrkeskompetenser förlorade – något som på sikt hotar både välfärden och Jämtlands utveckling.

Bakom raset ligger flera samverkande faktorer. Den begagnade handeln har tredubblats, kopieringen ökar, och fyra av tio studenter laddar ner böcker gratis enligt en Novusundersökning. Det underminerar upphovsrätten och gör det omöjligt att producera nytt material. Samtidigt väljer fler lärosäten engelskspråkig litteratur, trots att forskning visar att det försämrar inlärningen, i en tid då både läsförmågan och studiekraven redan försämrats.

Därför behöver Jämtlands lokalpolitiker ta ledartröjan och verka för kurslitteraturen och framtida akademiker. Låt inte generationen som just nu springer ut från gymnasiet gå miste om förutsättningarna att ta sig vidare. Akut behövs någon form av ekonomiskt stöd, till exempel ett öronmärkt studiebidrag för nyproducerad, svenskspråkig kurslitteratur.

Men det krävs även långsiktiga lösningar för att stärka kurslitteraturens roll. Det knyter också an till läskrisen och frågor som rör kvaliteten i den högre utbildningen. 

En lösning vore att skriva in i högskolelagen att användningen av svenskspråkig kurslitteratur ska främjas.Unga ska kunna påbörja sina studier med rätt verktyg, inte med tomma bokhyllor. Om vi misslyckas med att rädda kurslitteraturen, riskerar vi att förlora inte bara Jämtlands framtida akademiker – utan även Sveriges möjligheter att stå starkt som kunskapsnation.

Per Kornhall, Ordförande Läromedelsförfattarna