Gränspendling borde vara enkelt – skattereglerna gör motsatsen

Det är dags att skrota gränsgångaravtalet. Huvudregeln bör vara att skatt på arbete betalas i det land där arbetet utförs. Det är både mer förutsägbart och mer rättvist.

Du upptäcker en frestande och relevant jobbmöjlighet på andra sidan gränsen Det borde vara ett enkelt och tryggt beslut: Jag söker!

Men för många i gränsregionen innebär det stor risk att flytta arbetsvardagen över gränsen. I praktiken kan du bli din egen skatteindrivare, med osäkerhet, administrativa bördor och risk för kvarskatt som en helt reell konsekvens. Så fungerar det i praktiken i dag för vissa pendlare mellan Norge och Sverige, reglerat av gränsgångaravtalet.

Huvudregeln för gränspendling är annars enkel: Du beskattas i det land där arbetet faktiskt utförs. Gränsgångaravtalet, som inte har reviderats sedan 1997, gör ett undantag: I praktiken måste arbetstagaren uppskatta sin framtida inkomst, rapportera detta till Skatteetaten/Skatteverket och själv betala in skatten.

För människor med oregelbundna inkomster, skiftarbete, övertid eller deltidskombinationer skapar detta osäkerhet och hög risk för kvarskatt. Detta är ingen bagatell: Det påverkar vardagsekonomin, familjeplaneringen och tryggheten i arbetslivet. Systemet upplevs som oöverskådligt, orättvist och onödigt komplicerat för dem det gäller.

Det stannar inte heller vid den enskilde arbetstagaren. Regelverket ger även arbetsgivare mer byråkrati och större osäkerhet. Norska arbetsgivare som rekryterar arbetskraft från svenska gränskommuner måste förhålla sig till olika skatteregler beroende på var arbetstagaren bor.

Ett konkret exempel: Två svenska anställda vid en fabrik i Eidskog på norsk sida får olika skattebesked. Den ena, som bor i Torsby kommun, måste årligen betala runt 5 000 norska kronor eftersom hen bor i en gränskommun, medan kollegan som bor i Sunne (inte en gränskommun) slipper.

I en tid då många branscher skriker efter kompetens är detta det sista vi behöver: System som gör det mindre attraktivt att hämta arbetskraft från ett grannland som vi annars samarbetar tätt med. Just i Eidskog kommun råder till exempel akut brist på sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal – jobb som hade varit enklare att besätta utan dessa orimliga gränsgångarregler.

Konsekvenserna är med andra ord mycket tydliga på arbetsmarknaden: Folk tvekar att ta jobb på andra sidan gränsen. Företag får inte tag på rätt kompetens, trots att den kanske finns. Vissa väljer att pendla längre avstånd för att slippa fastna i gränsgångarsystemet. Det får negativa följder för familjeliv och miljö – helt utan någon samhällsnytta.

Vi är inte ensamma om att peka på detta. Statsförvaltaren i Innlandet har skickat brev i samma ärende till den norska regeringen. På svensk sida har Länsstyrelserna i Västra Götaland, Värmland och Dalarna nyligen skickat en formell begäran till den svenska regeringen med samma huvudpoänger: Gränsgångaravtalet fungerar som ett gränshinder som försvårar pendling och bör avvecklas för att säkra likabehandling.

Vi har bett Finansdepartementet om två konkreta åtgärder:

• Avskaffa gränsgångaravtalet. Låt huvudregeln gälla för alla: Skatt på arbete betalas i det land där arbetet utförs. Det ger ett mer förutsägbart och rättvist system och tar bort ett undantag som i dag skapar mer osäkerhet än nytta.
• Revidera det nordiska skatteavtalet i sin helhet. Även andra delar av avtalet, bland annat beskattning av sociala förmåner, har visat sig skapa problem och oförutsedda konsekvenser efter regeländringar som går tillbaka till 2009. När en del av avtalsverket skapar så stora praktiska utslag är det en tydlig signal om att helheten måste ses över.

Detta handlar inte om ”specialhänsyn” till en liten grupp. Det handlar om rörlighet, värdeskapande, rekrytering och tilliten till att systemen runt oss går att leva med. Att ta bort sådana hinder är bland de mest träffsäkra åtgärder myndigheterna kan göra för att stärka arbetsmarknaden, tillväxten och samarbetet mellan Norge och Sverige.

Jonas Andersson, ordförande Fellesrådet för Trøndelag och Jämtland Härjedalen

Linn Laupsa, ordförande Svinesundskommittén

Kamilla Thue, ordförande Grensekomiteen ARKO

Pär Jonsson, ordförande Grensekomiteen Värmland–Østfold