Ostarna från Åsberget når kunder över hela Sverige

När JT når Ann Klensmeden befinner hon sig långt hemifrån. Hon är på Ölands skördefest i Mörbylånga, där en ostfestival samlar både små gårdsystare och större producenter.

– Vi åker land och rike kring. Vi är från Skåne och upp till Jokkmokk.

Det är få delar av Sverige där Åsbergets gårdsmejeri ännu inte har sålt sina produkter. Dalsland är ett av undantagen och möjligen även Blekinge.

På marknaderna får Ann Klensmeden ofta samma fråga från kunderna: Var ligger egentligen Åsberget?

– Man kan svara att det ligger mellan Bräcke och Albacken. Då är det några som vet var det är. Sedan kan man säga mellan Sundsvall och Östersund, och då är det några fler som vet.

Till slut brukar Jämtland eller helt enkelt Norrland fungera.

– Jag tycker att jag är en ambassadör för hela Jämtland faktiskt.

Åsbergets gårdsmejeri har en lång historia. Ann Klensmeden berättar att ost har tillverkats där i 43 år. De senaste omkring 20 åren har en stor del av produktionen sålts på marknader. I dag handlar det om cirka 280 marknadsdagar om året.

Ann Klensmeden utsågs 2022 till Årets företagare i Bräcke kommun för sitt mångåriga arbete med mathantverk och för att ha satt hembygden på kartan.

Trots resandet är verksamheten fortfarande tydligt förankrad i Jämtland. Gården har egna getter och köper dessutom getmjölk från Oviken och Skärvången. Komjölken kommer från Skylnäs. Även andra ingredienser försöker man köpa så lokalt som möjligt.

Sortimentet sträcker sig från hårdostar och camembert till blåmögelost och getmese. Mesen är den produkt som säljer mest räknat i kilo under ett år. Bland de andra storsäljarna finns den vita getosten Vit Caprin och blåmögelosten Rockafett.

En annan ost har en betydligt äldre historia. Vålåloffen tillverkades i Undersåker under 1950- och 60-talen men försvann i början av 1970-talet. Åsbergets gårdsmejeri har senare fått hjälp att återskapa den.

– Det är många som får återseendets glädje när de träffar på den.

För Ann Klensmeden handlar försäljningen samtidigt om mer än att få ostarna sålda. När kunder väljer produkter från ett gårdsmejeri bidrar de enligt henne till att bevara både mathantverket och den svenska geten, men också arbetstillfällen och skatteintäkter på mindre orter.

– Om vi kan anställa personer i Bräcke kommun så betyder det jättemycket för oss som bor i Bräcke, jämfört med om vi skulle ha köpt en importost från Holland till exempel.

Efter mer än fyra decennier med osttillverkning och åtskilliga mil på svenska vägar har Ann Klensmeden fortfarande inga planer på att sluta.

– Jag tror att man gör det så länge man får att det ger mer energi än det tar. Jag har kvar energin.