Vem ska betala för den beredskap som politikerna efterfrågar? 

Sverige befinner sig i en ny verklighet. Efter årtionden av fokus på effektivisering och globala leveranskedjor står nu beredskap, försörjningstrygghet och robusthet högt på den politiska dagordningen. 

Det är nödvändigt. Pandemin, energikrisen och det försämrade säkerhetsläget i Europa har visat hur sårbart samhället blir när leveranser uteblir eller viktiga funktioner sätts under press. 

Men i diskussionen om stärkt beredskap glöms ofta en avgörande aktör bort: företagen. 

Det är företag som producerar livsmedel, transporterar varor, bygger infrastruktur, levererar teknik och upprätthåller samhällsviktiga tjänster. Utan fungerande företag finns ingen fungerande beredskap. 

I praktiken handlar försörjningsberedskap ofta om lokala och regionala företag. Det är de som finns på plats när krisen kommer, känner sina kunder och leverantörer och snabbt kan ställa om när förutsättningarna förändras. 

Samtidigt skärps kraven på robusthet. Företag förväntas kunna hantera störningar i leveranskedjor, säkra tillgången till viktiga insatsvaror och hålla verksamheten igång även under svåra förhållanden. 

Kraven är rimliga. Men robusthet kostar. Lagerhållning kostar. Reservkapacitet kostar. Alternativa leverantörer kostar. Beredskap är inte gratis. 

Därför måste offentliga aktörer fundera över hur företag ges förutsättningar att investera i ökad robusthet. Det gäller inte minst offentlig upphandling, där fokus länge legat på lägsta pris. Om samhället efterfrågar större motståndskraft måste även leveranssäkerhet, kontinuitet och långsiktighet värderas. 

Kommuner och regioner behöver också se det lokala näringslivet som en strategisk resurs i beredskapsarbetet. Företagen bör involveras tidigt, och ges möjlighet att bidra med kunskap om lokala förutsättningar och försörjningskedjor. 

Beredskap byggs inte i myndighetskorridorer eller strategidokument. Den byggs av företag som investerar, anställer, utvecklar kompetens och varje dag ser till att varor och tjänster når fram. 

Därför är beredskap också en fråga om företagsklimat. Ju fler livskraftiga företag som finns i en kommun eller region, desto större är samhällets förmåga att hantera störningar och kriser. 

När politiker talar om ett starkare Sverige bör de därför inte bara diskutera lager, planer och myndighetsstrukturer. De bör fråga sig hur fler företag kan ges möjlighet att etablera sig, växa och stanna kvar i hela landet. 

Ett robust samhälle kräver ett starkt näringsliv. Den insikten måste genomsyra både beredskapspolitiken och den lokala tillväxtpolitiken.

Magnus Johansson expert offentlig upphandling och konkurrens Företagarna

Joakim Sjöstedt, regionchef Företagarna Jämtland-Härjedalen & Västernorrland