Skyll på rätt saker – inte på kartan och geografin

Att som skolchef skylla på glesbygden och svårigheterna att rekrytera är att göra det enkelt för sig.

Krokoms kommun är en landsbygdskommun med andra förutsättningar än till exempel Stockholm. I vår landsbygd har det funnits skolor som har fungerat väl i flera generationer och skolorna har varit den centrala punkten för barns lärande och utveckling.

Förvisso kan det vara svårt att träffa rätt i rekryteringar, men den omsättning av rektorer som vi de senaste åren sett i till exempel Änge och Kaxås är inte resultatet av dåliga rekryteringar eller fel geografiskt läge utan det är resultatet av en djupare organisationsproblematik och bristande förståelse för förutsättningarna på skolorna.

Den som leder skolorganisationen måste förstå vilken verklighet han verkar i. Avstånden är en förutsättning att planera utifrån, inte en ursäkt för bristande kontinuitet och ledarskap.

KPMG granskning från 2024 pekade på brister i rektorernas förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet. För mycket administration och för lite tid för det viktigaste: eleverna, lärarna och undervisningen.

Även Skolinspektionens granskning av Nyhedens skola (som ligger i den så kallade centralorten) visar hur viktigt det är med fungerande rutiner, prioriteringar, tydligt ansvar och en organisation som säkerställer elevernas rätt till undervisning och stöd. Flera brister har senare åtgärdats, vilket visar att förändring är möjlig när problemen tas på allvar och arbetet följs upp.

Våra rektorer behöver mandat, stöd och tid att leda skolan, inte ständigt fler uppgifter, nya sociala projekt och rapporteringskrav om saker som ligger utanför det övergripande målet som är att alla barn ska klara skolan med godkända betyg. Resurser måste sättas in där eleverna behöver dem och dessa beslut måste få tas och bedömas av rektorerna och lärarna lokalt, på varje enskild skola.

Jämtlands Väl Krokom vill se en skola där rektorer är ledare och där beslut fattas nära verksamheten på skolorna. Skolchefens uppgift är att förstå förutsättningarna och stödja rektorernas beslut – inte att skylla misslyckandena på var skolorna ligger geografiskt.

Våra bygder har haft skolor i över hundra år. Frågan är inte om det går att bedriva skola på landsbygden, utan om kommunen är beredd att prioritera rätt och leda arbetet utifrån förutsättningarna.

Därför uppmanar vi skolledningen och ansvariga politiker att ta fasta på det som granskningarna faktiskt pekar på. Följ upp rektorernas arbetsbelastning, säkerställ tillräckliga resurser för elever som behöver det för att klara sin skolgång, ge administrativt stöd, prioritera i uppgifterna och ge skolledarna förutsättningar att vara pedagogiska ledare.

Det är lätt att peka på kartan. Det svåra och det verkligt viktiga är att ta ansvar för det som går att förändra, nämligen ledarskapet.

Jämtlands Väl Krokom:

Karin Bångman
Kenneth Nilsson
Eva Andersson
Veronica Håkansson