Replik: Vindkraftens vinnare och förlorare måste granskas
JT:s krönikör Christian Steinbeck svarar Green Power Swedens vice vd Lina Kinning. Han ifrågasätter behovet av en snabb utbyggnad av vindkraften och skriver att tekniken både är osäker och kraftigt subventionerad.
Internationellt används ofta snittperioder på minst 30 år för att definiera klimatet i ett område. Eftersom klimatet definieras som ett genomsnitt över lång tid går det därför inte att fastställa hur klimatet "är i dag" – det kan först bedömas i efterhand, när framtida observationer finns tillgängliga.
Det betyder att vi idag egentligen bara vet vad vi har haft för klimat sedan 1995. Det klimat vi upplever sedan 2005 kan vi alltså bedöma först 2035. Jordens klimat har alltid präglats av ständig förändring. Att ta de senaste 10–15 årens väder som intäkt för att vi måste bygga tusentals vindkraftverk är märkligt, särskilt om man beaktar hur vindkraftverken ökar våra koldioxidutsläpp.
Svensk elförbrukning sjunker sedan år 2000. Elektricitet måste produceras, distribueras och konsumeras i samma ögonblick. Det finns idag inga tekniska möjligheter att lagra de energimängder som vindkraften skapar när det blåser.
När det inte blåser – eller blåser för mycket – kan vindkraften inte producera el och kan därför aldrig ersätta planerbar energiproduktion. Den effektbrist som har skapats när vindkraft ersatt kärnkraft har tvärtom hindrat investeringar och jobbtillfällen i Sydsverige.
Om det är något kraftslag som fått offentliga stöd, så är det vindkraften. Den Europeiska investeringsbanken (EIB) har som mål att låna ut 1 000 miljarder euro till projekt som antas minska koldioxidutsläppen, inte minst vindkraft. Det motsvarar två svenska BNP – pengar som ska lånas ut nästan gratis.
Samhället bjuder vindkraften på dess balanseringskostnader, och den behöver inte kompensera närboende för förlorade fastighetsvärden, något som till exempel mäklaren Johanna Samuelsson har vittnat om. Länk till debatten på Villaägarna →
Vindkraften behöver heller inte ta ansvar för sina negativa miljöeffekter eller hälsopåverkan. Via elräkningarna har svenska elkunder betalat cirka 25 miljarder kronor i elcertifikat till privata vindkraftsbolag. När du köper en vara eller tjänst som är ”klimatkompenserad” har du i praktiken skänkt pengar till privata vindkraftsanläggningar.
Detta är vår tids motsvarighet till medeltidens avlatsbrev.
Vill man veta varför det är så viktigt med en snabb utbyggnad av vindkraften bör man titta på vem som tjänar mest på de moderna väderkvarnarna.
Det är hög tid att vi börjar granska vindkraftens vinnare och förlorare.
Christian Steinbeck
Fotnoter:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Klimat#cite_note-AR6_WGI_AnnexVII-1
https://www.eib.org/en/publications/20240379-evaluation-of-the-eib-group-climate-bank-roadmap
