Diana på Göta kanal i Motala där bygget startade.

Transportled i Jämtland kunde blivit lika känd som Göta kanal

LÄNET (JT) Tänk om satsningen på transportleden genom Jämtland mellan vårt östra och västra hav blivit lyckad. Skulle den då kunnat bli lika populär som Sveriges längsta dike Göta kanal?

Publicerad

Landssekreterare Thomée lät sig inspireras av kanalprojekt som Göta Kanal och Suezkanalen då han föreslog en kommunikationsled från Bottenhavet till Norska havet. Han ansåg att Jämtland skulle dra fördel av en tvärförbindelse genom land och sjöar som kunde förse Jämtland med varor.

Sjöarna var Revsundssjön, Storsjön, Liten, Kallsjön, och Anjan och därefter vidare till Levanger. År 1857 sa Jämtlands landsjämnadsting ja till idén och ett bolag bildades. År 1863 stod leden klar med bryggor, magasin, ångbåtar och vägar mellan sjöarna. Redan 1867 gick bolaget i konkurs och ingen tog det vidare då ett nytt effektivare transportsätt var på gång nämligen järnvägen.

Det som blev kvar var ångbåtstrafiken
och ett 20-tal handelsföreningar som etablerades tack vare projektet.

I år är det 212 år sedan det första spadtaget till Göta kanal togs i Motala och 200-årsjubileum sedan man öppnade den västra linjen för trafik. Bakgrunden var att skapa en vattenväg mellan landets kuster via de stora sjöarna Vänern och Vättern och därmed slippa åka runt Sverige. Det skulle även göra oss friare från danskarna som kontrollerade Öresund.

Den som lyckades driva igenom projektet var
Baltzar von Platen. Han dog dock tre år innan kanalen stod helt klar år 1832.

Då hade
58 000 indelta soldater gjort cirka sju miljoner dagsverken, vilka var och ett var tolv timmar. Arbetet hade skapat en farled på 190 km, mellan Östersjön och Vänern, varav 87 km grävdes för hand. 58 slussar finns för att lyfta upp till högsta höjd 92 meter över havsytan. Kanalen passerar fem sjöar och 50 broar.

Från 1830-talet var det godstransporter som gällde på Göta kanal. Timmer, malm, spannmål och importvaror via Göteborgs hamn. Något man inte räknat med var järnvägen som dök upp i slutet av århundradet.

Till att börja med blev det ett samarbete med gods på båt och tåg. Sista fraktbåten gick någon gång på 1960-talet. Nu är det rekreation som gäller. Cirka 3 000 fritidsbåtar, 200 000 åker dagsturer och 4 000 på kryssningar.

Få tillgång till alla artiklar på Jamtlandstidning.se

Som prenumerant får du obegränsad tillgång till e-tidningen samt nyheter om stort och smått som sker i din närhet.

Du får nyheter som berör dig och din vardag.

När du prenumererar stöder du också utvecklingen av vår tidning och gör att vi kan fortsätta att bevaka din bygd och se till att du nås av erbjudanden från dina lokala företag.

ack för att du prenumererar på Jämtlands Tidning.

Support

Behöver du hjälp att logga in?
Har du frågor?
Ring eller mejla oss så hjälper vi dig!
063-14 58 32
prenumeration@jamtlandstidning.se

Jämtlands Tidning Digital 1 mån

55 kr

Köp nu

24 timmar digitalt för 15 kr.

15 kr

Köp nu

Powered by Labrador CMS