Diana på Göta kanal i Motala där bygget startade.
Foto: Sören Jonsson.
Transportled i Jämtland kunde blivit lika känd som Göta kanal
LÄNET (JT) Tänk om satsningen på transportleden genom Jämtland mellan vårt östra och västra hav blivit lyckad. Skulle den då kunnat bli lika populär som Sveriges längsta dike Göta kanal?
Landssekreterare Thomée lät sig inspireras av kanalprojekt som Göta Kanal och Suezkanalen då han föreslog en kommunikationsled från Bottenhavet till Norska havet. Han ansåg att Jämtland skulle dra fördel av en tvärförbindelse genom land och sjöar som kunde förse Jämtland med varor.
Sjöarna var Revsundssjön, Storsjön, Liten, Kallsjön, och Anjan och därefter vidare till Levanger. År 1857 sa Jämtlands landsjämnadsting ja till idén och ett bolag bildades. År 1863 stod leden klar med bryggor, magasin, ångbåtar och vägar mellan sjöarna. Redan 1867 gick bolaget i konkurs och ingen tog det vidare då ett nytt effektivare transportsätt var på gång nämligen järnvägen.
Det som blev kvar var ångbåtstrafiken och ett 20-tal handelsföreningar som etablerades tack vare projektet.