225 626 procent ränta eller hur man blir rik på vindkraft

När allt är klart kan du sälja projektet till ett företag som bygger en vindkraftspark och tar alla finansiella risker. 

Bolaget som projekterade vindkraften i bland annat Markbygden är kanske det mest lönsamma i Sveriges historia. Det startades av tre personer med bara 600 000 kronor i startkapital och skapade 1,3 miljarder i vinst. 

En vinst som skapats på bekostnad av närboende, elkunder, markägare och vindkraftsparkens ägare.

"Land skal mæþ laghum byggias" står det i Äldre Västgötalagen från 1219. Land skall med lag byggas. Den som granskar hur man blir rik på vindkraft frågar sig nog om lagarna följs eller om det är lagarna det är fel på.

”Har vindkraftsbolaget hotat dig?” Frågar jag. ”Nej svarar han bestämt. Om någon gör det gräver jag ner han i myren.” 

Jag talar med en renskötare som vägrar ge upp. I tusentals år har hans förfäder levt med renarna på den här platsen. Han kämpar mot vindkraften som kväver hans verksamhet.

Trots omfattande stöd är vindkraftsparkerna konkursmässiga. När det blåser skapas enorma elöverskott som reas ut eftersom elen inte kan lagras. Det har gått så långt att många vindkraftsparker avstår från att producera el när det blåser eftersom elöverskottet tvingar dem att betala kunderna för att ta emot elen. 

När det inte blåser och råder brist på el kan de inte producera något.

Ändå vill politiker och företrädare för vindkraftsindustrin ha mer vindkraft. Vill man veta vem som tjänar pengar på vindkraften kan man granska hur Europas största vindkraftsanläggning projekterades av Svevind AB.

Den 22 september 2008 togs det första spadtaget vid byggstarten för vindkraftsparken Markbygden Ett i Piteå kommun av bland andra näringsminister Maud Olofsson. Arbetet påbörjades trots att området där Europas största vindkraftsanläggning skulle byggas klassades som riksintresse för rennäringen och därmed fredas. 

Projektören Svevind AB som inlett bygget ägdes av tre privatpersoner som startat bolaget med bara 600 000 kronor. Det är ungefär samma kapital två rörmokare behöver för att starta eget.

Maud Olofsson anmäldes till konstitutionsutskottet för jäv eftersom hennes son ingick i Svevinds ledningsgrupp som IT-ansvarig. Hon friades när hon hävdade att hennes son anställdes i oktober 2007 och inte var delägare i bolaget. 

I mars 2010, 1,5 år efter byggstart kom ett regeringsbeslut som gav Svevind AB tillstånd att anlägga upp till 1101 stycken högst 200 meter höga vindkraftverk i Markbygden. SVT återgav regeringens beslut utan kritiska följdfrågor. 

Regeringens beslut att ge Svevind tillståndet är anmärkningsvärt på flera sätt.

Enligt miljöbalken låter man projektören själv anlita miljökonsulter för att utreda hur vindkraften kan påverka miljön. 

Att detta ställer miljökonsulterna i en beroendeställning till projektören har påtalats vid flera tillfällen. Till exempel visar akustikkonsulternas simuleringar sällan några bullerproblem innan vindkraftverken byggts. 

Den som däremot mäter hur det låter när vindkraftverken väl står på plats upptäcker bullernivåer långt över gränsvärdet. Miljökonsulter ser inga nämnvärda risker att fåglar, fladdermöss eller insekter kan skadas. Vindkraftparkernas grannar kan däremot vittna om hur just djur försvinner när vindkraftverken börjar snurra.

”Renarna undviker sina gamla marker. De vill inte gå in bland vindkraftverken. De är rädda för skuggorna och håller ett avstånd på fem kilometer.”

Baserat på den miljökonsekvensbeskrivning projektören tagit fram ska länsstyrelsen utfärda tillstånd att bygga verken. Det krävs en hel del civilkurage av en enskild tjänsteman i Norrbotten för att stoppa ett politiskt projekt av den här storleken, i synnerhet när projektörens miljökonsulter har dokumenterat att miljöproblemen är mycket begränsade.

I praktiken fick Svevind liksom andra vindkraftsprojektörer fria händer att själva bedöma hur vindkraften är förenlig med till exempel Miljöbalken 3 kap 5 §: Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen … skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande.

”De gamla blandskogarna med lavar har avverkats. Allt oftare får vi mata renarna med spannmål. Deras urgamla vandringsvägar är störda. Det kommer att ta generationer att prägla dem till nya vägar”

Första etappen av det som ska bli Europas största vindkraftsanläggning omfattar 179 stycken 200 meter höga vindkraftverk för 8 miljarder kronor men vare sig i regeringens beslut eller underlagen från Energimyndigheten finns några samhällsekonomiska kalkyler.

Exempel på frågor som kan vara bra att ha svar på i förväg:

• Vem ska använda elektriciteten och vad ska den kosta?
• Vad innebär det att det inte finns någon metod att lagra de väldiga mänger elektricitet som skapas när det väl blåser?
• Vilken miljöpåverkan skulle miljökonsulterna kommit fram till om de anlitats av länsstyrelsen istället för Svevind AB?

Vilka är då vinnarna och förlorarna?

Vindkraftsparken Markbygden Ett AB som äger de 179 vindkraftverken och ska tjäna pengar på att producera el när det blåser har hittills sålt el för 2 miljarder kronor och förlorat 4 miljarder kronor. Att EU finansierat en stor del av vindkraftsparken som kinesiska staten byggt innebär att EU:s medborgare får stå för notan. 

Anläggningen har redan passerat en dryg fjärdedel av sin ekonomiska livslängd och det är oklart vem som ska använda elen den producerar när det blåser eller betala för saneringen när verksamheten läggs ner. Produktionen av el med vindkraftverk i Markbygden kan bara beskrivas som en samhällsekonomisk katastrof.

Svevind AB som projekterade Markbygden Ett har gjort en vinst på 1,3 miljarder kronor under åren 2015 - 2024. Nästan hela vinsten har delats ut till de främst tyska ägarna som alltså förräntat sina satsade 600 000 kronor med 225 626 procent. De är därmed förmodligen några av de mest framgångsrika entreprenörerna i svensk historia. 

Vinsten kommer uteslutande från projekteringsarbete, inte från elproduktion. Att en så liten grupp människor kan skapa en sådan vinst genom att fixa tillstånd för vindkraftsindustrier i Norrbotten är minst sagt anmärkningsvärt. 

”Svevind… vill bidra till minskad global uppvärmning…Vårt fokus ligger på vindkraft, ett energislag… som inte efterlämnar någon miljöskuld till kommande generationer.”

För att stimulera Svevinds arbete skänkte Energimyndigheten 42,6 miljoner kronor i bidrag.

Hade Svevind haft samma avkastning som fastighetsbranschen hade vinsten efter 18 år uppgått till 5,7 miljoner kronor. Nu blev den 243 gånger högre och motsvarar ca 67 000 flygresor till Bali.

Man får anta att ägarna använder utdelningen till andra projekt som ska rädda planeten. Enligt årsredovisningen 2007 startas Svevind av tre privatpersoner men senare övergår ägandet till ett tyskt bolag. Vem som i sin tur äger det tyska bolaget är oklart.

Renskötaren berättar vilken ersättning som utgått till samebyn:

”Vi har ännu inte fått någon kompensation för vad det här innebär för oss. Det här är en strid vi får ta själva på fritiden mot bolag i miljardklassen. Det går inte att vinna i domstol.”

I Regeringsformen 1 kap. 9 § står det

"Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet."

Hur etableringen av vindkraftsindustrier följer regeringsformen får var och en bedöma själv.

Med tanke på Energimyndighetens förslag att klassa 124 områden på totalt 1 845 kvadratkilometer i Jämtland som riksintressen för vindkraft öppnas nu stora möjligheter att göra historiskt bra affärer för driftiga Jämtlänningar.