Krokom står inför ett avgörande vägval.

Det är precis den risken vi ser i de underlag som nu tagits fram om Hällebo och Solbacka. Kommunen planerar utifrån att endast omkring 10 procent av invånarna över 80 år ska behöva en plats på särskilt boende i framtiden. För Hällebo innebär det omkring 20–25 platser och för Solbacka 16–20 platser.

Vi delar inte den bedömningen.

Kommunens egen befolkningsprognos visar att antalet invånare över 80 år ökar från drygt 700 personer år 2020 till omkring 1 460 personer år 2039 – nästan en fördubbling. Samtidigt planeras äldreomsorgen utifrån att en allt mindre andel av dessa ska få plats på särskilt boende.

Det är ett högt risktagande.

Kommunen skriver själv att målet om 10 procent bygger på att omfattande förebyggande insatser utvecklas och prioriteras. Det är alltså inte ett konstaterat behov, utan ett antagande om hur framtiden kommer att se ut.

Men vad händer om verkligheten blir en annan?

Vad händer om fler drabbas av demenssjukdom, stroke eller multisjuklighet? Vad händer om anhöriga inte längre kan hjälpa till? Vad händer om hemtjänsten får allt svårare att rekrytera personal eller om de långa avstånden på landsbygden gör att fler behöver ett tryggt boende?

Då står kommunen med för få platser.

Konsekvenserna blir allvarliga.

Äldre människor riskerar att behöva flytta många mil från sina hem när de inte längre klarar sig hemma. Från Föllinge, Laxsjö, Valsjöbyn, Kaxås, Änge eller Nälden till ett boende långt bort från familj, grannar och den bygd där de levt större delen av sina liv.

För den som lever med en demenssjukdom kan ett sådant uppbrott innebära ökad oro, förvirring och försämrad livskvalitet. Närhet till välkända miljöer, anhöriga och personal är ofta avgörande för tryggheten.

Även de anhöriga blir förlorare. Besöken blir färre när avstånden ökar. Barn och barnbarn får längre resor och möjligheten att finnas nära i vardagen minskar.

Samtidigt riskerar landsbygden att förlora ännu mer.

Hällebo och Solbacka är inte bara äldreboenden. De är stora arbetsplatser, viktiga mötesplatser och en del av den samhällsservice som gör det möjligt att bo och leva i hela kommunen. Om verksamheterna steg för steg monteras ned försvinner arbetstillfällen, kompetens och framtidstro.

Det är också svårt att förstå logiken i planeringen. Redan idag är nästan alla kommunens äldreboendeplatser belagda. På både Hällebo och Solbacka bor fler personer än det finns öppna platser samtidigt som delar av boendena hålls stängda trots att kommunen vet att antalet äldre kommer att öka kraftigt under de kommande femton åren.

Centerpartiet vill ta ansvar för framtiden.

Vi anser att planeringen ska utgå från verkliga behov, inte från ett optimistiskt antagande om att endast tio procent av de äldre kommer att behöva ett särskilt boende. Vi menar att kommunen bör planera för omkring 15 procent i de västra kommundelarna. Det skulle ge en rimlig säkerhetsmarginal och göra det möjligt för fler äldre att få bo kvar nära sina anhöriga och sin hembygd.

Äldreomsorg handlar inte bara om antal platser.

Den handlar om trygghet, värdighet och rätten att få åldras där man hör hemma.

Andreas Karlsson (C) 2 vice ordförande i socialnämnden

Lena Andersson (C),  ledamot i socialnämnden

Jimmy Wikman (C), ledamot i socialnämnden