När katten blir mer än husdjur – Maja kom ur depressionen

Maja Nordkvist har en speciell relation till katterna i hushållet, hon har länge haft denna kärlek för katter och beskriver sig själv som en stolt ’galen katt dam’. Hon har en väldigt fin historia med en katt som hette Lusen, som hon delar med sig av idag. Maja berättar att hon haft katter lite över två år nu.

–Det började med vår grannes katt, vi var tvungen att ta in honom under en vinternatt eftersom det var storm. Så vi tog in honom i värmen, direkt så blev han jättemysig, han satt och ’bakade bullar’ på filtarna. Han hette Lusen, återberättar Maja. Hon fortsätter med att berätta att Lusen fortsatte hälsa på efter första natten han spenderade med familjen.

Maja Nordkvist skrattar när hon tänker tillbaka på hur Lusen satt utanför dörren och jamade för någon att öppna åt honom. Tiden går, Lusen spenderar många dagar och nätter där, han trivs bra hos dem och familjen trivs bra med honom. Maja Nordkvist och hennes familj får kontakt med Lusens riktiga ägare, det visar sig att Lusen var som en helt annan katt med Majas familj och att han trivdes mycket bättre där då han spenderar nästan all sin tid med dem.

Lusen tyckte om Maja väldigt mycket, då han gärna spenderade lata dagar med henne.

–Det slutade med att han flyttade in hos oss, för det var här han mådde bra, säger Maja Nordkvist. Hon utvecklar med att hennes och Lusens relation betydde väldigt mycket för henne, att han alltid var där och verkade förstå när Maja mådde dåligt.

–Om jag var jättetrött och jättestressad, jag kunde sitta och överarbeta mig själv, då la han sig på min mage i sängen. Det var som att han sa åt mig att sova. Det var han som liksom såg till att jag fick vila och han tog hand om mig, berättar Maja Nordkvist. 

Hon berättar att katterna inte bryr sig om hur man ser ut, dem älskar en på ett sätt som människor inte kan, det betydde väldigt mycket för Maja då hon hade svårt med sitt utseende. Maja förklarar hur Lusen var där genom allt, inklusive när hon blev diagnostiserad med depression.

–Han räddade ju mitt liv. Jag hade alltid tankar om att ta mitt liv, det gick så långt att man liksom inte tänker på sin familj, det spelar ingen roll, men sen när han kom in i mitt liv då tänkte jag på honom, Lusen behövde mig. Han var där för mig, så jag ville vara där för honom. Han blev väldigt sjuk och jag var alltid där för honom som han hade varit för mig, berättar Maja Nordkvist. 

Andra april 2023 gick Lusen bort på grund av sin sjukdom. Maja berättar att Lusen var hennes själsfrände och kommer aldrig gå att ersätta.

Genom Lusen fick familjen även lära känna hans lillebror, Frans, då han började följa efter storebror Lusen hem till familjen och blev snabbt hemtam. Maja Nordkvist beskriver Frans som att han är i sin egen lilla värld och att han ofta tänker på mat men att han ändå är väldigt speciell för henne. 

Lusen och Frans var nära, så det blev svårt för den yngre katten när Lusen slutade komma hem. Vid det tillfället hade familjen aldrig riktigt haft en egen katt, dom tog hand om Lusen och Frans som kom från ett annat hushåll, men efter att Lusen gick bort kände familjen att de ville ha en egen katt.

–Vi kollade på en hemsida på ett katthem och då såg vi namnet ’Bernard’. Vi tyckte han såg jätterolig ut på bilden och att namnet var roligt. Så kom vi till katthemmet, där vi träffade mycket fina katter och skygga katter. Sedan kommer vi till sista rummet där och träffar Bernard som bara sitter i ett hörn, han ville inte komma fram och han ville inte göra någonting, han var rädd och ihopkrupen, väldigt liten, beskriver Maja Nordkvist. 

Hon beskriver att hon fick en känsla att det var menat att hon skulle adoptera Bernard, så familjen gjorde ett beslut och tog hem den lilla svarta katten.

–Han var så skygg, i timmar låg han bara och gömde sig under min säng. Det slutade med att vi fick bygga som ett ’habitat’ till honom under min säng med filtar och grejer, säger Maja Nordkvist.

Maja berättar att familjen var medveten av att Bernard hade blivit illa behandlad i sitt förra hem, han var rädd, undernärd och ville helst inte komma fram till någon. Maja Nordkvist berättar att Bernard började ta kontakt med Frans, han såg upp till den äldre katten. Maja berättar att det var roligt att se Frans och Bernard ha liknande relation som Frans och Lusen hade, liknade som bröder. 

Bernard började långsamt komma ut ur sitt skal, han visade sig själv mer och lät sin familj komma närmare.

Maja har två tatueringar, båda två föreställer katter. Hon har ett tassavtryck från Lusen med hans namn under, och en som föreställer Bernard med vingar.

–Jag vill ju så snart som möjligt börja volontärjobba för katthemmet, jag älskar verkligen katter, avslutar Maja Nordkvist.