Naivitet präglar införandet av elsparkcyklar

Om vi då tittar på vilka motorfordon, som idag omfattas av ett regelverk, så liknas ju detta mycket moped klass II. Skillnaden är att mopeden är tillåten för en hastighet av 25 km/tim och elsparkcykeln förutsätts nå högst 20 km/tim.

Genom att klassa detta fordon som moped klass II faller alla bitar på plats. Fordonet får fortfarande framföras på en cykelbana. Åldersgränsen blir 15 år och framförandet kräver förarbevis, för de som inte har körkort. Hjälm skall användas och fordonet får inte framföras om man är påverkad av alkohol. Promillegräns 0,2 likt andra motorfordon.

Detta beslut kan tas omgående. Tidpunkt för ikraftträdande måste förmodligen skjutas en tid framåt, så att kommersiella aktörer har en chans att anpassa sig.

Men rimligen kommer inte städerna att fortsatt överfyllas av dessa fordon.

Kommunens ansvariga tjänstemän har också haft en naiv inställning till dessa fordon, som t ex att de skulle vara en del av den gröna omställningen.

Var och en kan ju se hur dessa fordon huvudsakligen används, nämligen som ersättning för en hälsosam promenad, som ersättning för en bussresa eller möjligen i stället för en riktig cykel och bland ungdomar som en leksak. Att de skulle ersätta bilresor i en grad som påverkar CO-utsläppen är naturligtvis bara fromma förhoppningar.

Förutom de tragiska dödsfallen har akutavdelningen vid Östersunds sjukhus fått ett icke oväsentligt tillskott i skador orsakade av dessa fordon.

Det företag som tillhandahåller dessa fordon och enligt uppgift tjänat stora pengar på oss kommunmedborgare tillåts av kommunen att göra detta i stort sett gratis.

Det är inte ett lokalt företag som betalar skatt i kommunen, utan alla inkomster försvinner ur länet. Att inte ta rejält betalt betyder antingen på avsaknad av omsorg om oss skattebetalare, eller i värsta fall korruption.

En tjänsteman som uttalar sig är till och med så positiv till dessa fordon, att han antyder att kommunen kanske måste göra mer (alltså betala) för att anpassa infrastrukturen till dessa. På något sätt anser han också att kommunens ambition att medborgarna i större utsträckning skall gå eller cykla uppfylls när dessa fordon nyttjas. Var finns synen på verkligheten??

Sten Bredberg