LEDARE
EU borde lära av Norges matsäck
Norge gör succé i VM och vi kan slå fast att det i alla fall inte beror på den amerikanska maten – som man väljer bort. Tänk om EU hade resonerat lika klokt.
Publicerad
Norrmännen brukar lite skämtsamt kalla Jämtland för Öst-Tröndelag – vi har ju som bekant en lång gemensam historia.
Och just nu hade det väl inte varit så dumt att byta sida.
Då tänker jag inte bara på fotbollen.
Norge har en betydligt sundare inställning till sin landsbygd, något som JT skrivit om.
Tänk något så logiskt som att de kommuner som upplåter sina naturresurser också får en rimlig del av värdena tillbaka.
Men jag vill ändå hålla mig kvar vid VM.
Norge verkar ha tagit förberedelserna på stort allvar.
Ett bra första steg har varit att undvika amerikansk mat.
Från hemlandet har landslaget "importerat" runt 500 kilo norsk sjömat, 116 kilo brunost och cirka 6 000 apelsiner och lite andra råvaror.
Det kan ju tyckas märkligt, ja nästan som en Norgehistoria, att åka till amerikanska södern med egna apelsiner.
Men beslutet är högst rimligt. Det är bara att läsa hur amerikanska apelsiner behandlas efter skörd. De tvättas, besprutas med svampmedel och vaxas för att kunna ligga i butikshyllorna i veckor utan att tappa glansen.
Sedan har vi köttet.
Antibiotikaanvändningen i amerikansk djuruppfödning är, för att nämna något, betydligt högre än i både svensk och norsk.
Allt det här vet förstås Norges landslag.
Allt det här vet också våra beslutsfattare i EU.
Ändå har man förhandlat fram ett – för folkhälsan och våra egna bönder – uselt handelsavtal med USA.
Den 1 juli i år började handelsavtalet att gälla.
Europas bönder pressas av allt hårdare regler, inte sällan kopplat till klimatpolitiken.
Samtidigt öppnar man dörren för livsmedel från ett land med en helt annan syn på vad ett sunt jordbruk är – och som därför också kan skaka fram betydligt billigare produkter.
Alla kan nog räkna ut vad det här kommer att leda till.
Verkligheten är att andelen svenska lantbruk har minskat med 20 procent på 20 år, enligt siffror från Jordbruksverket.
Och här i Jämtland har lantbruksdjuren minskat drastiskt under samma period. Grisarna har nästan försvunnit helt.
År 2024 fanns bara 395 stycken kvar – en minskning med 86,5 procent sedan 2005 (Dina försäkringar).
Nu är det val och det ropas ut löften till höger och vänster, men fakta är att de politiska partierna inte har gjort någonting för att stoppa den här utvecklingen.
Vi har berättat om vad som pågår i Nederländerna.
Landet har gett sig i kast med att försöka få så många djurgårdar som möjligt att ställa om eller sluta helt. Projektet fortlöper fram till 2035 och handlar om att minska utsläppen. Det har lett till enorma protester bland nederländska jordbrukare.
Sverige behöver inget sådant projekt. Här är jobbet snart redan gjort.
För övrigt har storstjärnan Erling Braut Haaland gjort sig känd för att äta stora mängder kött, inälvsmat och dricka opastöriserad mjölk.
Vilken klimatbov.
