Här är vindkraftens vinnare

Krönika

Ställningstaganden är skribentens

Att äga vindkraft är en katastrofal affär. När det blåser skapas numera ett sådant överskott av el att man ibland till och med får betala elkunderna för att ta emot elen.

När det inte blåser kan man inte producera något. Och det finns inga batterier som kan lagra de här energimängderna. Ändå finns det de som tjänar pengar på vindkraft.

Historien om Jämtkrafts projekt Hocksjön är en historia om vinnare och förlorare.

Nu ska du få läsa om vinnarna.

Redan 2010 börjar ägaren till fastigheten Hocksjön 1:24 söka tillstånd för att bygga vindkraft. I Sverige är det den som vill bygga vindkraft som själv ska undersöka om det kan få negativa miljökonsekvenser. Det är fritt fram att anlita vilka konsulter man vill. Med tiden har det här skapat miljökonsulter som har svårt att se problem.

Det är här vi hittar akustikkonsulter som inte hör vindkraftverk, ornitologer som inte ser fåglar, experter som säger att fisk stortrivs i närheten av mullrande vindkraftverk.

Vi vet inte vilka konsulter markägaren anlitade, men mellan 2011 och 2020 lägger man ut 17 miljoner kronor för att fixa miljötillstånd. Som väntat hittar man inga nämnvärda miljöproblem. Det finns bara ett 30-tal boende i närheten som påverkas och man ska ha hållit ett möte och informerat om vad som ska ske. För ovanlighetens skull är det ingen som överklagar beslutet.

Egentligen borde man bygga sådana här verk utanför Malmö eftersom det är elbrist i Skåne sedan kärnkraften lades ner, men det vågar ingen. Anledningen till att de stora vindkraftverken byggs i norra Sverige är enkel: det är få som drabbas och protesterar. Elen från de norrländska vindkraftverken kan för övrigt inte ens skickas ner till södra Sverige.

När miljötillståndet var fixat behövde markägaren inte leta länge efter någon som ville hyra marken för att ställa upp 23 stycken 230 meter höga vindkraftverk. Efter en kort dragning av ekonomichef Jan-Åke Sjölund och affärsområdeschef Tommy Borgh beslutar Jämtkrafts styrelse den nionde maj 2019 att det här projektet är värt minst 1,8 miljarder kronor. Det motsvarar hälften av Östersunds årliga skatteintäkter.

Jämtkraft köper bolaget Hocksjön Vind AB av markägaren. Bolaget äger egentligen bara miljötillståndet för vindkraft på fastigheten Hocksjön 1:24. Jämtkraft vill ha en snabb affär och värderar bolaget till 87 miljoner kronor. Det sägs att det blåser som bara den uppe i Hocksjön och klimatet kan inte vänta. Den lokala bilhandlaren Persson Invest som man gjorde affärer med i Rätan får vind i seglen och köper 25 procent av bolaget.

Markägaren gör en vinst på 62 miljoner. Men det är bara början. Det vore mycket spännande att få veta hur styrelsen kom fram till den prislappen.

Jämtkraft och markägaren skriver ett hyresavtal. Hur många år och till vilket pris man ska hyra marken vill Jämtkraft inte berätta. Man talar om affärssekretess och hänvisar mig till kammarrätten för att överklaga det beslutet.

Tittar jag i markägarens bolag är det rimligt att tro att det handlar om ett årligt markarrende på 6–7 miljoner kronor. Totalt kanske 150 miljoner kronor under 25 år.

Om Jämtkraft driver Hocksjön i 25 år kommer markägaren att ha tjänat över 200 miljoner kronor på en bit mark som annars hade varit drygt 500 hektar långsamväxande granskog.

Jämtkraft åtar sig även att återställa marken när vindkraften avvecklas. Experterna bakom miljötillståndet bedömer att det bara ska kosta 300 000 kronor per verk. Oavsett verklig kostnad är det något som Jämtkraft kommer att stå för.

Kommunallagen (11 kap. 1 §) ställer krav på god ekonomisk hushållning:

"Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet … Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen."

Man kan diskutera om en kommun ska spekulera på det här sättet och hur kommunfullmäktige informerats. Hur passar Jämtkrafts affärer med de ägardirektiv styrelsen fått? Intressanta frågor att diskutera men det är absolut inte markägarens ansvar.

Jämtkraft vill att människorna i nio byar ska bli delaktiga i vindkraftens vinster och ger dem en bygdepeng på 400 000 kronor per år. Hur bygdepengen är villkorad är oklart, men ett motkrav brukar vara att mottagaren ska uttala sig positivt om vindkraft.

Numera kan miljöaktivister hitta sällsynta växter och djur i skogen och då blir det ingen avverkning. Miljökonsulter däremot hittar sällan sådant när det är dags för vindkraft.

Att hyra ut sin skog till en kommun är riskfritt. En kommun kan inte gå i konkurs.

Det här betyder att all kommunalskatt som ungefär 140 invånare i Östersunds kommun betalar in under 25 år kommer att gå till markägaren. Är du en av dem?

Från min sida vill jag gratulera markägaren till en imponerande affär. Detta vittnar om ett kreativt sinne för affärer.

Jag erbjuder mig att ordna en intervju i Affärsvärlden eller Veckans Affärer.

Gratis.