Potthålen bromsar Jämtska företag

Äntligen ska en historisk skuld betalas av. I den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 satsas 354 miljarder kronor på drift och underhåll av statliga vägar. Det är en ökning med 53 procent jämfört med föregående period.

Ambitionen är att få bukt med decennier av underinvesteringar och att återta hela det eftersatta underhållet på tolv år. Satsningen är viktig och välkommen för länets företag.

Men statens satsning måste matchas med högre kommunala ambitioner. De allra flesta vardagsresor och godstransporter börjar och slutar på de kommunala väg- och gatunäten. Då duger det inte att dessa lokala vägar är i dåligt skick eller inte kan trafikeras av tyngre lastbilar. Enligt uppskattningar från analysföretaget WSP försämras det kommunala vägnätet i snabbare takt än det statliga.

Trots anslagsökningar på senare år är satsningarna inte i närheten av tillräckliga för att täcka de faktiska behoven. Den låga reinvesteringstakten leder till att driftbudgeten måste användas för dyra akuta insatser i stället för planerat underhåll.

Potthål, sprickor och svaga vägkanter orsakar inte bara förseningar och skador på fordon. De försämrar även företagens möjligheter att leverera varor, rekrytera och behålla personal. I Jämtlands län anser 29 procent av företagen att infrastrukturen är ett tillväxt hinder.

Nu står en ny mandatperiod runt hörnet. Tillträdande styren bör därför:

• Kartlägga och ta fram en plan för att åtgärda underhållsskulden för det lokala vägnätet.

• Höja basanslagen så att fokus kan flyttas från akuta skador till förebyggande åtgärder.

Satsa på att uppgradera viktiga vägstråk till BK4 för tyngre lastbilar. För att den höjda bärigheten på det statliga vägnätet ska få full effekt krävs att även de kommunala anslutningsvägarna till terminaler, industrier och företagskluster klarar tunga transporter.

• Bjuda in näringslivet till dialog om kommunens långsiktiga trafikplanering.

• Tidigt informera företag som kan påverkas av vägunderhåll och ombyggnationer för att minimera störningar.

Nu när staten skjuter till resurser till bättre statliga vägar, måste också kommunerna svara upp avseende sin del av vägnätet.

När medarbetare och leveranser kan ta sig fram tryggt och smidigt vågar företag fortsätta att expandera och anställa. Därför behöver kommunerna gå från reaktivt till proaktivt underhåll. Det kräver investeringar i dag, men blir betydligt billigare över tid.

Ola Toftegaard, regionchef, Svenskt Näringsliv Jämtland

Nils Paul, infrastrukturexpert, Svenskt Näringsliv