Regionen säger nej till D-vitaminprov – forskare kritisk

JT har kontaktats av läsare som är frustrerade över att de nekas D-vitaminprov via sin ordinarie hälsocentral.

En man i 70-årsåldern i norra Jämtland skriver i ett mejl:

"Man blir faktiskt förbannad. Det handlar om ett simpelt blodprov men man får nej direkt och hänvisas till privat vård. Jag har haft flera bekanta som fått tjata å det grövsta för att få detta gjort, och i samtliga fall har det då (plötsligt) konstaterats att de lider av brist på det viktiga D-vitaminet".

JT ringde tre hälsocentraler i länet och försökte boka tid. Det gick inte. Samtliga uppgav att D-vitaminprov måste ordineras av läkare.

För att få svar på några frågeställningar kontaktade vi Anna Fremner, chef inom Nära vård på regionen, som skickade frågorna vidare till Linda Nilsson, distriktsläkare i Lugnvik.

Hon listar flera riskfaktorer för D-vitaminbrist, däribland låg solexponering, olika sjukdomar eller hög ålder och skriver:

"Provtagning kan rekommenderas när man har en eller flera av dessa riskfaktorer, särskilt om man också har symptom som exempelvis muskelsvaghet. Annars är konsensus i Sverige att man inte behöver ta något prov då risken för brist är mycket låg. Man brukar också ta provet i utredning av exempelvis osteoporos. Om man önskar provtagning ändå är det nog vägen via privat vård man behöver ta".

Psykiatern och D-vitaminforskaren Mats Humble är kritisk.

– Om man sätter gränsen för D-vitaminbrist vid 25 nanomol per liter, då stämmer det att det inte är jättemånga som ligger på den nivån. Men sätter man gränsen vid 75 så är det ganska många som inte når upp dit ens under sommaren, säger Mats Humble, som under många år forskat på hälsoeffekterna av D-vitamin.

Han hänvisar bland annat till amerikansk forskning som pekat på att nivåer över 75 nanomol per liter är mer optimala för hälsan än de svenska gränsvärden som länge använts inom vården.

– Det finns mer och mer tecken på att vi har ett stort hälsoproblem i Sverige i och med att så många ligger under 75, säger han.

– Och i Norrland får människor mindre sol och då hamnar nivåerna naturligt lägre. Dessutom är det så att ålder är en klar riskfaktor eftersom huden hos äldre människor inte klarar av att ta upp D-vitamin lika bra. Det blir tydligt efter 70.

Humble anser att regionen gör fel som nekar människor att kontrollera sina nivåer.

– Jag tycker att man borde ha rätt att veta om det här är en bidragande faktor till ohälsa, säger han.

Vad har då D-vitamin för betydelse för hälsan? Och kan låga nivåer leda till sjukdomar? Åsikterna verkar gå isär.

– I Sverige har myndigheternas syn på D-vitamin länge främst handlat om att skydda mot engelska sjukan och svår brist. Men den nya forskningen handlar om mycket mer än så, säger Mats Humble.

Kan du ge exempel?

– Ny forskning visar att D-vitamin har betydelse för en massa andra saker i kroppen, förutom skelettet. Det finns en stor amerikansk studie där personer som fick tillskott hade mindre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar.

– Det finns också mer och mer tecken på att D-vitaminbrist hos mödrar under graviditeten påverkar fosterhjärnans utveckling. Det finns stöd både i vår forskning och i andras forskning för att D-vitaminbrist hos mödrar ökar risken för att ett barn ska utveckla autism.

I Sverige har dock forskning kring D-vitamin haft svårt att få samma genomslag som traditionell läkemedelsforskning, säger Humble.

– Det brukar ju ibland lanseras teorier om att läkemedelsföretag försöker motverka forskning kring vitaminer eftersom de då skulle sälja mindre av sina mediciner. Jag tycker nog att jag har sett tecken på att det kan vara på det sättet när det gäller D-vitamin, säger Mats Humble.

– Och själva lägger läkemedelsindustrin inga pengar alls på det här. De satsar på sina egna patentbelagda preparat, säger han.

Livsmedelsverket rekommenderar vuxna mellan 18 och 74 år ett dagligt intag av D-vitamin på 10 mikrogram, motsvarande 400 IE. Samtidigt säljs kosttillskott med betydligt högre doser öppet i hälsokostbutiker och på nätet – 2500 IE och 5000 IE är vanligt.

– Livsmedelsverket har hela tiden haft som policy att de ska rekommendera en allsidig kost så att vi inte ska behöva ta några tillskott.

– Men i Finland rekommenderar man till exempel D-vitamintillskott till alla uppväxande upp till 18 års ålder, oavsett om de tillhör någon riskgrupp eller inte. Där har man sett det som viktigare att inte missa någon, säger Mats Humble.