Krönika

Författaren Jens Ganman är fristående krönikör för Jämtlands Tidning. Foto: Marlénè Nilsén.

Socialdemokraterna tänker alldeles för smått om gatunamnen

Fler kvinnliga gatunamn ska utredas i Östersund. Jens Ganman hjälper kommunen vidare i arbetet mot absolut inkludering.

Publicerad Senast uppdaterad

Åsiktstext

Ställningstaganden är skribentens.

Socialdemokraterna i Östersund driver frågan om en detaljerad kartläggning av stadens gatunamn. 

Enligt dem finns det för många gator som är döpta efter vita män – och för få som är döpta efter vita kvinnor. 

För få kvinnoyrken finns också representerade i sammanhanget. De vill, som exempel, ha en “Barnmorskegränd" som komplement till “Stenhuggargränd". Detta för att spegla stadens historia på ett mer rättvist sätt. Ingen dum tanke.

Men en sak hamnar mellan stolarna här: transcommunityn.

Vi har "Samuel Permans gata" i centrala Östersund och "Hanna Mörcks väg" på Frösön. Av dessa namn kan man sluta sig att det – ytligt sett – handlar om en man och en kvinna. Kanske identifierade sig Samuel och Hanna som något helt annat på sin tid – det får vi aldrig veta – men för enkelhetens skull utgår vi från att de ansåg sig höra hemma i det kön det fötts med.

Hur får vi transcommunityn att känna sig avspeglad i gatunamnen?

Har socialdemokraterna tänkt på det?

Troligen.

Men än har ingen knäckt den komplicerade frågan. Det kanske därför de väljer att vara tysta. Tillsvidare.

Det enklaste vore givetvis att ha en väg som hette exempelvis "Transvägen.” Och givetvis en “2SLGBTQQIPAA+”-gatan. Men det känns futtigt i sammanhanget. Något som osökt för oss in på hur vi får afrikaner och araber att känna sig hemma i Östersund.

Hur tror ni att de känner när de ser att alla offentliga byggnader har ett samiskt tillnamn – namn som i och för sig nästan ingen använder och bara en promille av befolkningen kan uttala – men ändå. Jag tror de känner sig extremt exkluderade.

När jag själv åker till länder som Ryssland, Algeriet, Moçambique och Vietnam kan jag gå runt på "Avenida Olof Palme" och "Ulitsa Ulofa Pal’me”. Om jag blir rånad eller nedslagen på grund av min hudfärg kan jag besöka "Olof Palme Hospital".

Vad kan en palestinier trösta sig med om han eller hon hamnar i Östersund?

Har vi något “Sinwars Torg”? Nä. 

Har vi ens en "Arafat-gata”? Nej! 

Hur blir det för en libanes? Ingen Hassan Nasrallahs väg, ingen Ali Khamenei Plaza.

Skrutt.

Östersund känns i det här sammanhanget absurt otidsenligt. Kälkborgerligt trångbröstat.

Socialdemokraterna har fokus på rätt saker, men de tänker alldeles för smått.

Visst, det finns surputtar som anser att de borde fokusera på de sexuella övergreppen inom äldrevården och framväxten av hederskultur och parallella samhällen, men samtidigt tjatar ju borgarna om sånt hela tiden, så kanske är det bättre att motståndarlaget hittar några egna, helt unika frågor inför valet? 

Såna som ingen skulle komma på tanken att sno eller kopiera?

Jag tror att det här med gatunamnen är en klockren valvinnare.

Det här är något många gått och tänkt på.

Men som sagt. Glöm inte bort transcommunity och de papperslösa. Jag menar, finns det ett enda skäl till varför "Papperslösas gränd” inte ska finnas i Östersund?

Eller “Ensamkommandetorget.” Exakt.

Östersund måste komma in i matchen. Vi skriver 2026 och hela världen bankar på vår dörr.

Powered by Labrador CMS