KRÖNIKA
En bättre skola – eller vindkraft i skyddad fjällnatur?
Östersunds politiker försöker påverka Jämtlands medeltemperatur med vindkraftverk, oavsett kostnad eller miljöpåverkan. Berättelsen om hur Jämtkraft förvandlade lågfjället Sjisjka från ett Natura 2000-område till ett industriområde är spektakulär både i miljöförstöring och kapitalförstöring.
Sjisjka ligger 10,5 timmars bilfärd norr om Östersund, bredvid Kaitums fjällurskog inom ett Natura 2000-område. Detta var en del av Europas största och sista vildmarker, med riksintresse för rennäringen. Djurlivet var storslaget innan Jämtkraft byggde upp sina vindkraftverk. Här fanns inte bara kungsörn och en rad sällsynta fåglar. Här har världens största jaktfalk observerats.
”Vindkraft har en viss påverkan på djur ... Ungefär 15 000 till 45 000 fåglar per år kolliderar med vindkraftverk. Man kan jämföra det med tamkatter som dödar 17 miljoner fåglar per år”
(Stina Bårman, vindkraftsanalytiker Jämtkraft)
I Sjisjka finns inga katter, kajor eller skator. Frågan är kanske inte hur många fåglar som dödas av rotorbladen, utan hur många fågelägg som aldrig kläcks på grund av verkens lågfrekventa ljud. I en artikel i Svensk Veterinärtidning 2023 beskrivs hur hönsägg i Småland slutar kläckas 1 000 meter från stora vindkraftverk.
Där andra såg fantastisk natur såg vindkraftsprojektörer en fantastisk affär. I åratal drev de tillståndsprocessen. Naturskyddsföreningen, ornitologer och rennäringen överklagade, men till slut gav regeringen sitt tillstånd.
Bakom det låg centerpartisten Andreas Carlgren, samma person som möjliggjorde att Svevind kunde tjäna 1,3 miljarder kronor på att projektera Europas största vindkraftsindustri Markbygden. Samma tremannaföretag som anställde Maud Olofssons son som IT-ansvarig.
När tillstånden fixats gällde det att hitta någon som var beredd att lägga ganska mycket pengar på att bygga 30 stycken 130 meter höga vindkraftverk i en av Europas sista vildmarker. Vem som skulle använda elen, som bara skapas när det blåser och inte kan lagras, är oklart.
Kommunala Jämtkraft betalade 42 miljoner kronor för att få 25 procent av aktierna i projektören, vars enda tillgång var tillståndet att exploatera Sjisjka. Byggföretaget Skanska köpte 50 procent, byggde upp verken och sålde sin andel med vinst till BlackRock, en amerikansk pensionsförvaltare.
När Sjisjka driftsatts skyndade sig projektören att sälja sina 25 procent. Jämtkraft fyndade ytterligare 8 procent och äger nu 33 procent av anläggningen, som kostat 1,1 miljarder kronor att bygga.
Sjisjka är en ekonomisk katastrof. Efter fyra år behövde Jämtkraft och BlackRock injicera 921 miljoner kronor för att undgå konkurs. Något som kanske borde ha gjort många beslutsfattare i Östersund sömnlösa, men tvärtom ivrade man för fler satsningar på vindkraft.
Redan 2014 står det i Sjisjkas årsredovisning: ”Låga el- och elcertifikatpriser har föranlett årets förlust.”
Detta upprepas genom åren. Allt fler vindkraftverk skapar ett överskott av el när det blåser som ingen behöver. Det går inte att flytta verken. Det går inte att beställa vind på SMHI. Jämtkrafts styrelse tittar passivt på när en ekonomisk katastrof fortlöper.
De första åren består Sjisjkas intäkter till nästan hälften av elcertifikat. Det är avgifter som Sveriges elkunder betalar på sina elräkningar som en present till företag som äger vindkraftverk. I takt med att systemet fasas ut förvärras situationen.
Verken presterar knappt 80 procent av vad Vestas lovat. Det är lite som att köpa ett lakan som är 160 cm i stället för 200 cm. Men Jämtkraft kräver inga pengar åter av Vestas och det påverkar inte de framtida satsningarna på mer vindkraft.
Kan Sjisjka återställas? Oljeutsläpp från äldre verk kan vara mycket omfattande och handla om tusentals liter.
Enligt miljötillståndet skulle 100 000 kronor per verk läggas undan för sanering. Det är oklart hur långt det räcker. Om BlackRock tröttnar och inte skjuter till mer får Östersunds skattebetalare städa upp.
Vad det här projektet hittills kostat och hur det påverkat Jämtlands klimat vägrar Jämtkraft svara på.
Sjisjka kostade totalt 1,1 miljarder kronor att bygga. Barn- och utbildningsnämnden i Östersund förfogar årligen över 1,6 miljarder kronor. Skolan ska minska sina kostnader genom att slå ihop klasser och använda mindre utrymmen.
Vad ska ske med Sjisjka? Projektet som ska rädda jorden från en klimatkatastrof. Under styrelsemötet den 18 mars 2024 dryftades framtiden för Sjisjka.
Det här var vad styrelsen kom fram till:
