10 vindkraftverk eller 820 undersköterskor? Berättelsen om Kyrkberget

Sedan år 2000 har Sveriges elförbrukning minskat med cirka tio procent och en överetablering av vindkraft har skapat ett överutbud av vindkraftsel när det blåser. Detta överutbud gör att elpriserna störtdyker när det blåser. Det saknas infrastruktur för att lagra elproduktionen från vindkraft till vindstilla perioder. Det är en av anledningarna till vindkraftens lönsamhetsproblem.

De flesta kommuner i Sverige äger ingen vindkraft alls. De som har provat äger bara något enstaka vindkraftverk. Dessa anlades som experiment för femton till tjugo år sedan och avvecklas nu när de närmar sig slutet på sin ekonomiska livslängd. Den stora olönsamheten gjorde att man avstod från vidare satsningar.

Här går Östersunds kommun mot strömmen. Man är förmodligen den kommun i Sverige som äger mest vindkraft per kommuninvånare. Satsningarna har pågått sedan sekelskiftet och trots stora förluster har man envist fortsatt utbyggnaden, ofta långt bort från Östersund. 

En av dessa satsningar är Kyrkbergets tio vindkraftverk strax norr om Malung i Dalarna, som invigdes i mars 2011. Varför Östersunds kommunala energibolag skulle bygga vindkraftverk fem timmars bilfärd från Östersund är oklart.

”Vindkraften på Kyrkberget är en del i Jämtkrafts offensiva satsning på förnybar elproduktion … Det känns jättespännande att nu formellt ta över parken.”

Tommy Borgh, affärsområdeschef för elproduktion på Jämtkraft.

Kyrkberget Vindkraft AB förvärvas av den engelska vindkraftsprojektören RES Skandinavien AB. Att projektera vindkraft är mycket lönsamt och det är rimligt att anta att RES tjänade bortåt hundra miljoner kronor på affären. Som vi ska se var affären inte alls lika bra för Jämtkraft.

Kyrkberget ska producera 73 gigawattimmar per år men ligger i genomsnitt nästan tjugo procent lägre. De senaste åren har produktionen minskat i rask takt. År 2025 producerades bara 45,4 gigawattimmar. Efter femton år börjar verken närma sig slutet på sin ekonomiska livslängd.

Redan 2015 krävde revisorn att Jämtkraft skulle skriva ned värdet på sin anläggning med 57,3 miljoner kronor. Det är anmärkningsvärt. En ny industrianläggning som redan efter några år har så dåliga ekonomiska resultat att man tvingas till en nedskrivning.

Totalt har de tio vindkraftverken kostat 441,4 miljoner kronor att bygga. Det motsvarar cirka 820 undersköterskor i äldreomsorgen under ett år.

Jag talar med en tjänsteman i Dalarna som undersöker vad det ska kosta att sanera efter de tio vindkraftverken på Kyrkberget, i den mån det är möjligt. Han är fundersam. Jämtkraft beräknade i början att det skulle kosta 65 000 kronor per verk. 

Det är alldeles för lite och nyligen avkrävde man därför säkerhet från Jämtkraft på 450 000 kronor per verk. Men diskussionerna fortsätter. Vid närmare eftertanke kanske summan borde vara tre gånger högre.

Hur det ser ut vid Kyrkberget är oklart, men många äldre vindkraftverk har oljeutsläpp. Det handlar om flera tusen liter olja som under åren runnit ur turbinen ner på marken. Eventuellt kan det vara så att man behöver schakta ur marken och rena den, ungefär som man gör vid en gammal bensinmack. Vad saneringen av Kyrkberget en dag kommer att kosta Jämtkraft är ännu oklart.

Riksrevisionen gjorde en undersökning för några år sedan där man försökte ta reda på vad som hänt med rotorblad som tillhört nedmonterade vindkraftverk. Det var helt oklart vad som hänt med de flesta av dem.

År 2016 har Kyrkberget redan kostat Jämtkraft 130 miljoner kronor. Det är då man beslutar att fusionera upp bolaget i moderbolaget, vilket gör ekonomisk uppföljning mycket svår, framför allt för utomstående. För den som vill ha koll på sin ekonomi är det ett mycket märkligt beslut.

Elcertifikaten, som varit en viktig del av intäkterna, blir praktiskt taget värdelösa några år senare. Det ökande överskottet av vindkraftsel gör att man får allt mindre betalt. Driftkostnaderna ökar i takt med att verken åldras. Allt detta kan inte ha varit någon överraskning.

Hur mycket Kyrkberget egentligen har kostat Jämtkraft kommer vi nog aldrig att få veta. När jag frågar vägrar man berätta.

”Vår uppfattning är att vi svarat på dina frågor, i den utsträckning som vi ser det är möjligt samt förenligt med det faktum att vi agerar på en konkurrensutsatt marknad.”

Ylva Andersson, verkställande direktör för Jämtkraft.

Hur omgivningarna ska saneras från fragment av rotorblad som spridits ut under åren vet ingen. Att vinden är en ren energiform är ställt bortom alla tvivel, men hur hållbara och rena vindkraftverken egentligen är kan verkligen diskuteras.

 PFAS och bisfenol är bara några av kemikalierna i rotorbladen.

Många skulle nog redan 2016 ha dragit slutsatsen att vindkraft inte är något ett kommunalt energibolag ska syssla med. Men inte Östersunds kommun. Kyrkberget är bara ett av flera mycket dyra vindkraftsprojekt som Jämtkraft kommer att genomföra.

I kommande krönikor kommer vi att titta på andra av Jämtkrafts vindkraftsäventyr.

Nästa projekt ska informellt ha kallats Gretas höjder.