Genrebild.

Fäbodkulturen hotas – staten gynnar en näring och glömmer en annan

Statens chockhöjning av arrenden för fäbodar visar tydligt statens prioriteringar i intressekonflikten mellan renägare och övrig ortsbefolkning.

Att de som vårdar och nyttjar sätrar och fäbodar - ett viktigt svenskt kulturarv - ska betala ohemula summor i arrende är orimligt. Fäbodbrukarna hindras även från att hålla djur på sina fäbodar eftersom det påstås störa rennäringen. 

Samiska renägare betalar inte för sina bostäder eller renvaktarstugor inom det så kallade renbetesområde. Dessutom får samiska renägare del av intäkterna som statens marker genererar.

Marker som renägarna disponerar ägdes tidigare av bönder. Staten köpte marken, många gånger under hot om expropriering, och överlät nyttjandet till de sent ankomna samiska renägarna. Notera att före 1928 års rennäringslag hade bönderna i Härjedalen fler renar än samerna i Härjedalen.

För att förstå utvecklingen av Sveriges strategi att utplåna de historiska näringarna och kulturen i västra Härjedalen krävs en historiebeskrivning.

De första samiska renägarna kom till Härjedalen 1761. Så sent som i slutet av 1940- talet kom samer med renar i tåg från Nordkalotten till Härjedalen.

Idag beskrivs samer som urfolk i Härjedalen. Den egentliga ursprungsbefolkningen som bedrev fjälljordbruk i Härjedalen finns det spår av sen 4 000 år tillbaka.

Samer började med tamrenskötsel under medeltiden. Den ren som samerna har idag kom till Sverige under 800-900-talet. Fjällkon kan spåras 2 000 år bakåt i Sverige. Fjällkon är i dag utrotningshotad. Den ursprungliga svenska renen utrotades för att ge plats för samernas renar. Mönstret är tydligt.

Utifrån kända historiska fakta är det uppenbart att statens mål är att avveckla den egentliga historiska näringen i västra Härjedalen. Att Unesco har utsett fäbodkulturen till immateriellt kulturarv har skapat problem för länsstyrelsen och Jordbruksverket, som idogt arbetar för att försvåra för och avveckla den historiska fjällbondekulturen. Arrendehöjningarna är bara ett led i den processen.

Lösningen finns i att: 

* Reformera rennäringslagen så den bland annat upphör att vara baserad på etnicitet.

* Avskaffa statusen urfolk eftersom den inte är relevant för Sverige. Alternativet är att ge även skandinaver, tornedalingar och kväner den statusen.

* Avveckla Sametinget. Det är ovärdigt för en demokrati att ha en statlig myndighet baserad på etnisk tillhörighet.

* Inför lokal förvaltning av statlig mark. Alla boende oavsett etnisk eller näringstillhörighet ska förvalta markerna gemensamt under ett strikt regelverk (modell framtagen av Ellinor Oström, nobelpristagare i ekonomi).

* Ge fäbodkulturen status som riksintresse på sina historiska marker.

Detta kan vara en början till att återupprätta likabehandling och jämlikhet i Sverige.

Olle Larsson, Ambition Sverige och Härjedalspartiet

 

Powered by Labrador CMS