LEDARE
Digitala hjälpmedel sänker läskunnigheten
Man lär sig inte att läsa längre texter i böcker och man lär sig inte heller skriva längre texter. Det är allvarligt.
I veckan presenterades den globala studien Pirls. Ett lästest som genomförs vart fjärde år för elever i årskurs fyra.
De svenska resultaten visar på markant försämrad läsförmåga.
Men det är inget nytt, testet har visat att läsförmågan för svenska elever försämrats de senaste 20 åren.
Och det här fortsätter sedan upp i åldrarna.
Enligt Gudrun Andersson, professor i historia vid Uppsala universitet klarar dagens universitetsstudenter inte att läsa mer än två rader.
Deras skrivande har också blivit stolpigare, säger hon i en artikel i SVD.
En betydande del av problemet är allt större användandet av mobiler och paddor. Man lär sig inte att läsa längre texter i böcker och man lär sig inte heller skriva längre texter.
Vi har alltså elever som presterar sämre och sämre och problemet fortsätter upp på universitetsnivå.
2018 kom 19 elever som hade 0,05 på högskoleprovet in på lärarutbildningen i Uppsala. Man beräknade att ca 25 procent av de som började utbildningen hade 0.5 eller mindre på högskoleprovet.
Många hoppar också av undervisningen, trots att man satt in olika typer av stödinsatser för att hjälpa de som inte klarar utbildningen.
Detta är naturligtvis allvarligt.
Det är dessa studenter som sedan ska ut i skolan och lära upp nya årskullar elever.
Antagligen har vi här också en anledning till den ökande psykiska ohälsan.
Kommer du ut i arbetslivet och förväntas ha kunskaper du inte har blir naturligtvis varje arbetsdag en stressituation.
Så vad har vi nu att vänta oss när det gäller att räta upp den haltande undervisningssektorn?
Knappast någonting!
Detta verkar inte vara något som prioriteras.
I stället har vi idag en akut situation där pengarna i de flesta kommunerna inte räcker till inom skolområdet.
En situation där många kommuner varnar att man kommer att tvingas skära ned i verksamheten.
Signaler vi även fått från flera av kommunerna i länet!
