Succé när eleverna på Racklöfska skolan fick anpassad lärmiljö

Alla barn har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska vara en plats där alla barn har likadana förutsättningar. Att anpassa skolmiljön för elever med olika behov är viktigt.

 Cecilia Glarner, 44 år, flyttade för 7 år sen upp till Åre kommun och började jobba som mellanstadielärare på Racklöfska skolan i Järpen. Hon jobbat som lärare i 14 år och berättar att hon brinner för den pedagogiska utvecklingen och trivs väldigt bra med sin yrkesroll. Hur man kan få en grupp att fungera och hur man kan utvecklas optimalt i klassrummet menar Cecilia är viktiga aspekter i skolundervisningen.

– I skolor runt omkring i samhället märker man att det är mycket element som stör i såsom exempelvis mobiler som ligger och plingar. 

Hon berättar att forskning visar på att detta faktiskt kortar ner barn, ungdomar och vuxnas arbetsminne eftersom man fäster så mycket uppmärksamhet till de störande inslagen. Cecilia berättar att lärmiljön är viktigare än vad man tänker och att inlärningen kan förbättras med en bättre skolmiljö.

Det finns många olika medel som kan göra miljön i skolan bättre för barnen och deras undervisning. I Cecilias klassrum har det exempelvis lagt heltäckningsmatta, möblerat om och satt upp skärmar. Hon berättar att hon varit på studiebesök på skolor i Stockholm som jobbat mycket med den fysiska lärmiljön.

– Jag har försökt läsa in mig på detta och något återkommande är hörn vilket man säger är främjande.

Man vill ha så många hörn som möjligt i ett klassrum för att skapa trygghet för eleverna. Cecilia säger att hennes klassrum är väldigt stort och inte har så många hörn naturligt. De har därför köpt in portabla skärmar som placerats ut mellan bänkarna för att göra en inramning. Vidare berättar hon att de möblerat om på så sätt att man har ryggen fri och att man får krypa in i sina hörn. Detta är för att göra det mer bekvämt för eleverna och för att nyttja större delar av klassrummet.

– Vi har även börjat med att alla har två olika platser, en plats under genomgång och en fokusplats.

Under genomgången sitter eleverna utspritt i klassrummet, det kan vara vid en bänk mot tavlan men det kan också vara på en kudde på golvet.

– Vi har även 3 pilatesbollar och 2 gula pallar som man kan balansera på vilket kan hjälpa dem som har svårt att sitta still.

Cecilia berättar att hon har behövt tänka om lite när det kommer till hennes undervisning. Hon står gärna och pratar länge på sina genomgångar men för att eleverna ska kunna fokusera bättre sätter de en gräns på hur långa genomgångarna ska vara.

– Efter en 4 minuter lång genomgång får eleverna jobba och sen kan vi ha fler kortare genomgångar i stället för en lång i början.

En annan metod de har tagit till är hjälpkort och frikort under lektionerna. I stället för att man räcker upp handen för att få hjälp ska man följa den struktur som finns på hjälpkorten. 

– Det handlar om sådant man kan göra själv, så som att kanske gå tillbaka i texten, läsa vidare eller fråga en kompis. 

Hon säger att eleverna, som fortfarande behöver hjälp efter att ha gjort detta, kan lämna kortet till läraren för att få hjälp. Läraren kommer då i tur och ordning ut till dem. Detta menar Cecilia blir mer rättvist. Frikorten får man som elev nyttja någon gång under lektionen där man kan välja mellan några aktiviteter som är mellan 5 och 10 minuter långa.

Dessa olika anpassningar man gör på skolor brukar man säga är en npf-satsning alltså en satsning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Egentligen gynnar de här anpassningarna alla elever och vi försöker använda ordet lärmiljö i stället eftersom det blir mer inkluderande och mindre utpekande.

Cecilia säger att hon är glad att anpassningarna är heltäckande på skolan redan från förskoleklass, även om det ser olika ut i olika klassrum.

Alla klassernas scheman har en likadan struktur med färguppdelningar, med detta menas att varje ämne är förknippat med en färg, man har exempelvis mappar med samma färg i det ämnet.

– Min klass är nog den klass som gått längst med förändring av lärmiljön och vågat mest när det kommer till varierade medel i klassrummet. 

 Cecilia tror att anpassningarna som görs på skolan kommer resultera i att fler elever tar eget ansvar över sin egen studie- och lärförmåga. Hon berättar att hon tidigare i veckan lät varje elev önska ett ställe i klassrummet där de tror att de har bäst fokus.

– Detta får varje individ att fundera över vilken plats i klassrummet som är bäst för den egna inlärningen.

Att eleverna synliggör sitt eget lärande menar hon är viktigt för att det ska bli så bra som möjligt för varje person.

Cecilia är väldigt tacksam över att så mycket nya tillämpningar och anpassningar har kunnat ske på skolan och att det funkar så bra som det gör. 

– Jag tycker att det är fantastiskt med de mindre skolorna på glesbygden där det inte är långt ifrån beslut till handling och att det är en förmån att prova saker och ting.

Hon säger att det är kul att hon fått ett sådant förtroende från ledningen samt hjälp från bland annat skolpsykologen, som varit med Cecilia på arbetet för en bättre skolmiljö för eleverna.