LEDARE
Vi måste öka hjälpen till Ukraina
Och det måste ske nu.
Ukraina har tvingats dra sig tillbaka från staden Avdiivka efter månader av hårda strider.
Staden, en förstad till Donetsk har varit under rysk attack i nio månader.
Ukrainska styrkor tvingades ge upp staden efter att man börjat få slut på granater och ammunition.
Samtidigt ställer Ryssland om sin industri till krigsproduktion och beräknas bla inom något år producera minst två miljoner 155 millimeters spränggranater per år.
EU har lovat leverera en miljon fram till i vår. Där är man inte ens i närheten av det utlovade.
Ungefär 300 000 granater har levererats.
Det riktigt besvärliga är att de få producenterna i Europa av granater inte ens är i närheten av att kunna leverera det som krävs.
Tidningen Defence Aerospace räknar med en total europeisk kapacitet på 500 000–600 000 granater om året.
I veckan meddelade Danmark att man skänker allt sitt artilleri till Ukraina.
Det utgörs av 19 avancerade Ceasar-artilleripjäser med granater.
Samma borde fler europeiska länder göra.
Ukrainas stora problem har varit att Europa och USA skjutit till vapen för sent och för långsamt.
När kriget började gav experter runt om i världen, Ukraina dagar, som mest veckor innan man skulle bli besegrade.
I veckan är det två år sedan eländet startade.
Ukraina håller ut!
Trots att inrikespolitiskt käbbel i USA stoppat stödet och att Rysslands bästa vän i EU, Ungern lyckats försena EU:s stöd.
Ukraina har gjort en formidabel insats mot en mycket större angripare.
Tjeckiske presidenten berättade på den nu pågående säkerhetskonferensen i München att man hittat en leverantör som omedelbart kunde leverera 500 000, 155 millimeters spränggranater och 300 000 122 millimeters.
Landet vänder sig nu till andra länder för att få hjälp med finansieringen av köpet.
Sverige bör därför öppna plånboken och ge stöd till akut inköp av granater.
Det Ukraina gör idag är att se till att Ryssland stoppas från att fortsätta sina imperieplaner i Europa.
Ukraina måste segra och återta det av Ryssland ockuperade territoriet.
Därför måste alla se till att Ukraina får all hjälp och allt stöd vi kan ge.
Det är en investering i framtiden för vårt land och för resten av Europa.
Frågan vi också bör ställa oss är om vi verkligen behöver fullständiga diplomatiska förbindelser med skurkstaten Ryssland?
Den svenska ambassaden i Moskva är en av våra största utlandsmyndigheter.
Det känns som om vi kan kalla hem ambassadören Karin Olofsdotter och minska ambassadens aktivitet till ett minimum.
Låt en chargé d’affaires sköta den minimala verksamhet vi behåller.
Då bör man även se till att förklara stora delar av personalen vid ryska ambassaden i Stockholm för icke önskvärda.
Det gäller inte minst ambassadören Viktor Tatarintsev.
Sverige bör kraftigt markera mot Ryssland på alla sätt!
Inte minst diplomatiskt!
