Varje minut vi inte bygger fossilfri kraft är bortkastad
I debatten om olika kraftslags klimatnytta förekommer många missförstånd.
Centerpartisten Håkan Larssons debattinlägg (Jämtlands tidning 4/7) ger intryck av att reda ut några av dem men är tyvärr mest ett uttryck för motvilja till kärnkraft då han själv sprider felaktigheter.
Som Larsson skriver är inget kraftslag idag helt koldioxidfritt över hela livscykeln, det gäller både kärnkraft och förnybara kraftslag. Men till skillnad från fossila kraftslag har kärnkraft och förnybart mycket låg klimatpåverkan.
Den är inte noll, men är nästan försumbar jämfört med kol, gas och olja. För att få dem helt koldioxidfria behövs en omställning av gruvbrytning, transporter, alla produktionssteg och avfallshantering, till fossilfria alternativ.
Att Konsumentverket slog ned på en annonskampanj där kärnkraften påstods vara koldioxidfri är i sak korrekt, men Larsson bör fråga sig varför inte de bolag som hävdade samma sak för förnybart kritiserades.
Den studie från Stanford som Larsson hänvisar till är ingen livscykelanalys, och den har med ett antal problematiska, för att inte säga oseriösa, antaganden. Den har dock en intressant konsekvensanalys. Den kommer fram till att den klimatpåverkan elnätet ger i väntan på att kärnkraften byggs klar blir hög, under antagandet att förnybart byggs snabbare.
Men studien utgår från USA:s elnät med mycket kol och fossilgas. Dessutom finns flera exempel där det tagit längre tid att bygga förnybart än kärnkraft. Så om studien appliceras på andra länder kan det visa sig att utsläppen blir högre för förnybart.
Hursomhelst har studien alltför många problem för att tas på allvar och den beaktas inte av den internationella klimatkommissionen IPCC. Jag hoppas verkligen att Håkan Larsson och Centerpartiet prioriterar ett vetenskapligt förhållningssätt före personliga preferenser.
Över åttio procent av världens energiförsörjning är ännu fossil, varje minut med felaktiga argument mot kärnkraft eller förnybart är en förlorad minut för att klara av klimatutmaningen.
Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet, medlem av Analysgruppen (analys.se)
