Vallöften betalar inte sjukvården 

Inför regionvalet kommer löftena att hagla: mer vård, fler anställda och nya satsningar. Men den viktigaste frågan lämnas obesvarad: Hur ska det betalas?

Jämtlands län har omkring 133 000 invånare – cirka 1,25 procent av Sveriges befolkning. Med den skattekraften ska vi finansiera både ett sjukhus med specialistvård och primärvård i ett av landets största län. Den ekvationen går inte längre ihop.

Regionen har byggt upp stora underskott som drabbar välfärden, är fortsatt beroende av hyrpersonal och lånar omkring en miljon kronor om dagen för att hålla sjukvården igång. Att lova ännu mer utan att förklara hur dagens sjukvård ska finansieras är respektlöst mot väljarna.

Majoriteten skyller gärna på staten. Men regeringen har satsat närmare 25 miljarder kronor under mandatperioden för att korta vårdköerna. Antalet patienter som väntat över 90 dagar på specialiserad vård har nationellt minskat med omkring 30 procent sedan oktober 2022. Liberalerna anser också att utjämningsbidraget ska betalas.

Men statsbidrag löser inte grundproblemet: Jämtland har en sjukvårdsorganisation som vår skattekraft inte långsiktigt klarar. Därför väljer vi strukturreformer.

De fem Norrlandsregionerna bör gemensamt planera och fördela delar av den opererande specialistvården. Alla sjukhus kan inte göra allt. Genom samarbete kan vi samla kompetens, säkra bemanningen och behålla stark akut och grundläggande vård nära invånarna.

Primärvården bör byggas kring mindre läkarstationer med högst cirka 4 000 listade patienter. BVC, MVC och delar av psykiatrin kan organiseras mer samlat. Då kan enheterna fokusera på läkare, sjuksköterskor, kontinuitet och snabb vård nära patienten. Så minskar vi hyrberoendet.

Den tredje reformen gäller de mest sjuka äldre. Två huvudmän skapar gränsproblem mellan kommun och region. Patienter på SÄBO och i hemsjukvården drabbas hårdast. IVO statistik visar att Jämtland 2025 hade flest lex Sarah-anmälningar per invånare i Sverige. Det är en allvarlig varningssignal.

Liberalerna vill samla vårdansvaret under en huvudman, exempelvis i en gemensam organisation, stiftelse eller ett offentligt bolag. Läkare med geriatrisk kompetens ska bilda fasta team med övrig personal kring de äldre.

Det kan minska akutinläggningarna, frigöra sjukhuskapacitet och skapa trygghet för patienter, anhöriga och personal. Förebyggande vård ger också ekonomiska vinster.

Dessa tre reformer kan bidra till en ekonomi i balans och samtidigt göra Jämtland Härjedalen mer attraktivt – både för människor som vill bo och arbeta här och för företag som överväger att etablera sig i länet. Utan en trygg och fungerande sjukvård försvagas hela länets framtid.

Det är detta regionval borde handla om: inte vem som lovar mest, utan vem som vågar förändra mest.

Jämtland behöver inte fler politiska floskler. Vi behöver en sjukvård som vi har råd att finansiera, personal nog att bemanna den och en organisation som sätter patienten före systemen.

Liberalerna väljer reformer framför ofinansierade vallöften – för en bättre sjukvård och ett starkare Jämtland Härjedalen.

Dan Gaversjö
Pär Löfstrand
Liberalerna