Solcellsparker i Jämtland ingen självklarhet
Inte alls så att förutsättningarna är lika bra i norra Sverige som i norra Tyskland eller Holland.
VD för Svensk Solenergi, Anna Werner, argumenterar för stora solcellsparker över 1 MW i en debattartikel 9 nov i Jämtlands Tidning under rubriken ”Inga solcellsparker i Jämtlands län”.
Hon konstaterar att Jämtland ”hamnar på en bottenplats vid en jämförelse med andra län”. I argumentation framförs att ”förutsättningarna för solkraft är lika goda här som i norra Tyskland och Holland” och ”…dessutom ökar den svalare temperaturen solcellernas verkningsgrad”. Självklart är Werners syfte att det skall säljas fler solcellsanläggningar eftersom Svensk Solenergi är en ren intresseorganisation för företag i branschen. Men det torde ändå vara så att man som skribent av en debattartikel har ett visst ansvar för sakinnehållet eftersom en debattartikel inte bör vara en säljannons, som alla tar för mindre sanningsenlig.
Argumenten som Werner lyfter fram, finns ofta med i säljannonser och marknadsföringsmaterial från olika solcellsinstallatörer. Jag har räknat en del på produktion i solcellsanläggningar, och har rent av en själv (25 kW, så det är långt ifrån Werners 1 MW-anläggningar).
Vi tittar på förutsättningarna i Jämtland jämfört med norra Tyskland och Holland. Jag har här simulerat produktion i en 1 MW solcellsanläggning i Östersund respektive Groningen norra Holland (se figur). Anläggningen i Groningen skulle producera cirka 1116 MWh/år medan den i Östersund skulle producera 913 MWh/år. Den i Holland ger alltså 22% högre elproduktion per år.
Om vi placerar Groningen-anläggningen i Berlin eller Rostock får vi ungefär samma resultat så placeringsorten som sådan inom ett breddgradsområde som kan anses klassas som ”norra Tyskland eller Holland” har ingen påverkan på det principiella resonemanget. Man kan självklart anse att 22% högre är att betrakta som ”lika goda förutsättningar” men det får man nog anse vara ett litet övertramp för innebörden i ”lika goda”.
Nu skriver ju också Werner att verkningsgraden ökar och detta ses som ett positivt tillskott, men det finns redan med i den beräkning som görs för årsproduktionen. Saken är ju den att verkningsgraden förvisso är högre vid lägre temperatur, men man bör ju upplysa konsumenterna om att det hjälper föga om den infallande solinstrålningen har låg energimängd.
En anläggning i Östersund producerar omkring 65 MWh månaderna november-februari vilket motsvarar 7% av årsproduktionen. Anläggningen i Groningen producerar 160 MWh samma period vilket motsvarar 14% av dess årsproduktion. För Östersund är snötäckning dessutom inte medräknat och det är ju en större nackdel än den högre verkningsgraden är en fördel.
Snötäckning av paneler hör vi sällan någon företrädare tala om för övrigt. Med andra ord ger perioden nov-feb ytterst låg produktion i Östersund jämfört med Groningen. Nu lyfter Werner vikten av lagring av energi. Men det finns ingen lagringsteknik idag som kan lagra el med ekonomisk rimlig insats (det mesta går ju rent tekniskt att lösa) under en så lång period. Således ser jag det också som dimridåläggning att lyfta detta och få det att framstå som att stora solcellsparker i Jämtland direkt bidrar till en lösning på Sveriges elproduktionsproblem.
Att lyfta att Jämtland ”hamnar på en bottenplats vid en jämförelse med andra län” måste ses som ett försök att få fart på den Jämtländska tävlingsinstinkten. Relevant hade väl varit att lyfta att Jämtland har bra sällskap av andra Norrlandslän och att det måhända finns skäl för att det faktiskt ser ut så. Det är nämligen inte alls så att förutsättningarna är lika bra i norra Sverige som i norra Tyskland eller Holland, och att verkningsgraden är högre vid lägre temperatur hjälper föga då vi ändå inte har någon produktion att tala om den kallaste perioden nov-feb. Förutsättningarna för elproduktion i solceller blir bättre och bättre ju närmare ekvatorn man kommer.
Ställer vi vår 1 MW-anläggning i Malaga så får vi ut ganska precis dubbla elproduktionen jämfört med Östersund på årsbasis (1815 MWh). Eftersom miljöbelastningen för att tillverka anläggningen är densamma, så innebär detta att det ur ett globalt perspektiv är bättre att välja sydliga placeringsorter snarare än nordliga, men det gynnar självklart inte Svensk Solenergis medlemmar.
Torbjörn Skytt (Tekn Dr, affilierad forskare Ekoteknik, Mittuniversitetet)
