Replik till Jämtlands tidning från Energimyndigheten

Energimyndigheten arbetar mot det planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet som är beslutat av riksdagen. Regeringens bedömning är att Sverige bör planera för att möta ett elbehov på minst 300 TWh år 2045. 

För att kunna bidra till detta mål och till elektrifieringen av samhället behövs uppdaterade och relevanta planeringsunderlag såväl på lokal som på nationell nivå. Riksintressesystemet, där staten pekar ut geografiska områden som är av nationell vikt för olika samhällsintressen, är ett av dessa underlag.

I sin krönika hävdar Steinbeck att ett vindkraftsprojekt som startas i ett område som klassas som riksintresse för vindkraft skickas till regeringen för avgörande i stället för att lämnas till slutgiltigt beslut hos kommunen (där eventuellt kommunalt veto kan användas). 

Detta stämmer inte. Kommuner och länsstyrelser behåller fortsatt sin roll i eventuella vindkraftsprojekt, det är inte något som påverkas av riksintresseanspråken. I slutändan är det alltså kommunen som genom sitt planmonopol fattar beslutet om hur marken ska användas.

Svenska medborgare har i vanlig ordning möjlighet att påverka vid det lokala samrådet för ett aktuellt vindkraftsprojekt. Det finns även möjlighet att lämna synpunkter på Energimyndighetens förslag till riksintresseanspråk för vindkraft fram till den 18 december. 

Så för att sammanfatta: ett riksintresseanspråk innebär inte att det kommunala vetot tas bort, eller att vindkraftsprövningar skickas till regeringen för avgörande. Riksintresseanspråken fungerar som vägledning och stöd för kommunernas planering och för tillståndsgivande myndigheter. 

Relevanta planeringsunderlag är i sin tur en förutsättning för att vi ska kunna stärka Sveriges försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologiska hållbarhet genom att bryta vårt beroende av fossil energi.

Fredrik Svartengren, enhetschef på Energimyndigheten