Påsken - vad firar vi?

Två miljarder människor firar tydligen fortfarande denna händelse. I almanackan har vi alltjämt röda helgdagar för påsken. Kyrkklockorna klämtar inte alls egentligen för påskharar, påskkärringar, ägg och godis.

Det är kärlek som driver Jesus till korset, som det står i Bibeln ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv”. Här spårar vi orsaken till varför Jesus gick frivilligt lidandets väg upp på korsets trä, för att människan inte ska ”gå förlorad utan ha evigt liv”.

Låt oss blicka bakåt till begynnelsen. Människan skapades för andlig och familjär gemenskap med Gud. Hon gjorde uppror och ville själv vara sin egen gud. Ett gift av själviskhet, synd och ondska besudlade människonaturen, något världen och historien tydligt visar. En titt i vilken dagstidning som helst blir övertygande. 

Synd är brott mot Guds bud och vilja, och vem har inte t ex ljugit, förtalat, stulit, behandlat någon illa, varit kärlekslös eller egoistisk. Detta gift ger en inre tomhet och otillfredställelse eftersom människan nu kom utanför det hon skapades för, nämligen andlig gemenskap med Gud, kontakten med livskällan bröts helt enkelt.

Men, Jesus kom till oss. Guds Son sträckte smärtsamt ut sina händer på korset som ville han omfamna hela världen, men grova spikar genomborrade frälsarens händer och fötter. Våra synder tog Jesus på sig likt en jättemagnet. Ja, synden var romarnas piskrapp som slog mästarens rygg blodig och hammarslagen som bankade fast Herren med grova spikar på korset. 

Gud Fadern lät så ske, för att straffet var lagt på Honom. Jesus skulle ta itu med ”syndproblemet” och dess fruktansvärda konsekvenser en gång för alla så att varje människa kunde bli förlåten för sina synder och bli försonad med Gud.

Denna frälsning kan vi inte förtjäna, det går inte att kvittera ut ett ont leverne med goda gärningar. Synden måste försonas, priset betalas fullt ut och straffet genomlidas för att evig rättvisa ska ske. Frälsningen är en fri gåva av Guds nåd. Vi vänder om till Gud, bekänner vårt behov av Jesus och hans frälsning, och tror. 

Då, i detta val att tro och bekännelse sker undret, människan blir andligt född på nytt med en återupprättad relation till Gud. En andlig gemenskap som fyller oss med frid och glädje, en kärleksfilt över vår frusna själ. Och en korsmärkt Gud; Jesus på Korset som uppstod från de döda på tredje dagen och lever säger till oss: 

”Välkommen hem mitt kära barn”…

Peter Kujala