Krönika - åsikter och ställningstaganden är skribentens
Steinbeck: Vad lämnar vindkraften efter sig?
Vindkraftverken kallas hållbara men har en kort livslängd och riktlinjer för återställning av mark saknas i Sverige. Den oklara kemiska sammansättningen i rotorbladen gör kostnaden svår att beräkna. I vindkraften lyser hållbarheten med sin frånvaro.
”Haveriet var i december 2024. De har bara tagit de stora delarna av rotorbladen som låg närmast, för att kunna få upp ny turbin och köra igen. Överallt i skogen ligger fragment av rotorbladen. Är det detta vi ska lämna till våra barnbarn?” (Ulrika Matsson, Medelpad)
Engagerar man sig i vindkraften i Sverige dröjer det inte länge innan man hör spektakulära berättelser om haverier. Många uppmärksammas inte ens i lokaltidningar. Det är tydligt att branschen försöker tysta ner sådana händelser. Hur ska marken återställas? Vad ska det kosta?
År 2021 bedömde Svensk Vindenergi att det kostar upp till 1,3 miljoner kronor att återställa mark efter ett vindkraftverk. Man skrev att rotorbladen kan malas ner och blandas ut i cement eller nya produkter som lastpallar eller rör. I samma skrift kan man läsa att vindkraftverken inte avger några mikroplaster. Hur rotorbladens kemikalier ska hanteras nämns inte med ett ord.
I Wyoming, USA, tillåter lagstiftningen deponi av rotorblad eftersom marken har stabil geologi. Här finns förmodligen världens största deponi av rotorblad. Industrin talar ofta om framtida möjligheter men idag finns ingen metod att återvinna gamla rotorblad.
Det finns inget register som visar vad industrin avsatt till myndigheter för att återställa marken när vindkraften avvecklas. Bedömningarna av vad det ska kosta kommer från vindkraftsbolagen själva och varierar. Det saknas riktlinjer för att beräkna vad det ska kosta.
I vår granskning av vindkraftens olönsamhet ser vi att industrin räknar med en skuld på 1,3 miljarder kronor för framtida saneringskostnader. Mer än hälften av anläggningarna räknar inte alls med någon sådan skuld i sin redovisning.
Om industrins egen bedömning av kostnaden för att sanera efter ett vindkraftverk stämmer landar notan för Sveriges vindkraftverk på 8 miljarder kronor. Det är sjutton gånger mer än Globen i Stockholm kostade på sin tid.
Rotorbladen innehåller en cocktail av kolfiber, glasfiber, härdplaster och andra kemikalier. Den exakta mixen är patentskyddad. Forskning om hur dessa kemikalier sprids i naturen och deras påverkan är begränsad. Kemikalieinspektionen har fått rapporter om förbjudna och hormonstörande PFAS-material, föreningar som inte bryts ner över tid. Evighetskemikalier.
Studier från universitetet Strathclyde i Skottland visar på stora skillnader mellan vindkraftsindustrins uppskattningar av eroderat material från rotorbladen och verkligheten.
Preliminära resultat från provtagningar runt vindkraften i Markbygden utanför Piteå indikerar att spridningen av miljöfarliga ämnen är omfattande. Man har funnit ett 50-tal olika kemikalier i partiklar i vatten, mossor och sediment. Den typ av epoxi som finns i rotorbladen innehåller det potentiellt farliga ämnet bisfenol som kan tas upp av djur och människor via vatten och föda.
Ett av ämnena är polymetylmetakrylat, vilket till exempel plexiglas är gjort av. Ett ämne som används som ytskikt på rotorbladen för ökat skydd mot UV-strålning. Ämnet kan vara levertoxiskt. Fiskarna i närliggande sjöar var kraftigt parasitangripna.
Trots att vindkraften klassas som hållbar finns det inga regler för hur rotorblad ska hanteras. 2022 försökte Riksrevisionen kartlägga vad som hänt med rotorbladen till de 173 vindkraftverken som nedmonterats men hittade knappt något.
Idag finns ingen anläggning i Sverige som kan hantera gamla rotorblad.
”Det är oklart hur de flesta av de uttjänta vindturbinbladen från de nedmonterade vindkraftverken under perioden 2018–2022 har hanterats.”
Ingen myndighet vet hur många rotorblad som havererat i Sverige. Med hjälp av AI hittar jag 22 omskrivna fall där vindkraftverkens rotorblad lossnat, gått av, brunnit eller skadats på andra sätt. Mörkertalet är stort. Flera av de fall jag kontaktats om är inte omskrivna överhuvudtaget. Tvärtom är det vanligt att vindkraftsbolagen spärrar av området så att ingen ska komma in och dokumentera vad som hänt.
Trots att vi inte känner till rotorbladens miljöpåverkan vill våra politiker ha fler vindkraftverk. Hur sanering ska ske och vad det ska kosta är oklart.
Vi vet inte vilka medel industrin valt att avsätta för sanering men vi vet att den har enorma lönsamhetsproblem och är på väg mot konkurs. Det blir samhället som får stå för notan.
”Den som … förorenar mark … på ett sätt som … kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter … döms för miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år.” (Miljöbalken 29 kap. 1 §)
Bolagsstyrelser bär ett personligt ansvar och kan åtalas för grova miljöbrott. Kända exempel i närtid är gruvföretaget Northland Resources utsläpp av svavel och kväve eller pågående åtal mot Think Pinks hantering av sopor.
Frågan är om staten någonsin kommer ställa bolagsstyrelser i vindkraftssverige till svars.
