Borta med vinden – Östersunds gröna affärer

Ledningen för Jämtkraft oroar sig mycket för klimatförändringar och tror att man kan påverka jordens medeltemperatur med hjälp av vindkraftverk.

Det talas om ett ökat elbehov men Sveriges elförbrukning sjunker och ingen fabrik fungerar med el bara när det blåser. Varken Northvolt, Stegra eller en vanlig pizzeria fungerar på det sättet. Inga batterier kan lagra de här energimängderna. Man äger redan åtta vindkraftsanläggningar som blöder pengar. Ändå ska man ha mer vindkraft. Mycket mer.

2020 var inget vanligt år för klimatförändringarna. De varmaste åren sedan mätningarna började har varit de fyra senaste
Kerstin Arnemo, styrelseordförande Jämtkraft AB

Efter en kort analys den nionde maj 2019 fattar kommunala Jämtkrafts styrelse beslutet att bygga Hocksjön. Denna anläggning ska ha bland de största verken i världen. Bara få andra har byggt något liknande och erfarenheten är begränsad. Ett högriskprojekt milt uttryckt.

Man räknar med att anläggningen ska kosta 1,2 miljarder kronor, alltså en tredjedel av kommunens årliga skatteintäkter. För att klara av det tar Jämtkraft ett lån på 1,1 miljarder kronor. Bara räntan på de här lånen motsvarar ungefär vad 800 kommuninvånare årligen betalar i skatt.

Jämtkraft vägrar att lämna ut kalkylerna bakom beslutet. Man stryker över alla siffror – se själv – men vi kan följa upp hur kalkylen borde ha sett ut.

Det är lätt att ana vilka felaktiga antaganden styrelsen tog i maj 2019:

• inga tekniska problem

• för höga elpriser när det blåser

• för högt elbehov när det blåser

Trots att de vindkraftverk man redan äger inte presterar vad tillverkarna har lovat tror man att de 230 meter höga verken från Nordex ska fungera utmärkt.

Redan 2019 finns så mycket vindkraft i Sverige att elpriserna sjunker när det blåser. Utbyggnaden går i rasande fart. År 2023, när Hocksjön är i gång, måste vindkraften stängas av fem procent av årets timmar eftersom elsystemet inte kan ta emot de här energimängderna utan att kollapsa. Vindarna är tillräckligt starka för att verken ska vara effektiva bara cirka 20 procent av årets timmar.

År 2025 sålde Jämtkraft sin el för i genomsnitt 18 öre per kWh. Man vägrar att berätta vad man sålde vindkraftselen för men låt oss anta 9 öre per kWh. Låt oss även anta att anläggningen presterade 60 procent av vad som förväntades. Den måste ju stängas av när elpriset är negativt och har inte fungerat som tänkt. Då är den årliga inkomsten av elproduktion drygt 24 miljoner kronor. Det räcker inte ens för att täcka räntan på lånen.

Till detta kommer driftskostnader. I andra vindkraftverk av den här typen har de tekniska problemen visat sig vara omfattande. Det finns anledning att ifrågasätta om Hocksjöns ekonomiska livslängd verkligen blir 25 år.

Inom industrin brukar man ha ett avkastningskrav på 25 procent vid större investeringar just för att det är så mycket som kan gå fel. En kalkyl med de kraven gör Hocksjön lönsam vid ett elpris på två kronor per kWh.

När elförsäljningen inte täcker räntorna börjar skulderna för vindkraften i Hocksjön växa om man inte tar vinster från andra delar av Jämtkraft för att betala banken.

Samtidigt som Jämtkrafts styrelse försöker styra jordens medeltemperatur med vindkraftverk sparas det i vården. År 2021 vänder sig distriktsläkaren i Lugnvik till Arbetsmiljöverket. Arbetsbelastningen har blivit orimlig.

De 1,2 miljarderna som satsades i Hocksjön hade räckt till nästan 700 allmänläkare under ett år.

Skuldsättningen i Jämtkraft växer när man investerar i den gröna omställningen men man vägrar berätta om sina affärsplaner.

Konsekvenserna av dessa investeringar kommer att belasta Östersunds kommun i många år.

Enkla beräkningar antyder att läget inte är under kontroll. Ändå visar Jämtkraft vinst och lokala politiker lyfter fram Jämtkraft som ett föredöme.

Stämmer Jämtkrafts resultat? Har revisorn gjort en korrekt granskning?

Vi återkommer.