Jämtkrafts dyra laddäventyr

Ägardirektiven är glasklara: Jämtkraft ska gå med vinst. Räntabiliteten på eget kapital ska ligga på 10 procent.

Det är inte många kommuner i Sverige som kan skryta med ett så lönsamt energibolag. Vinsterna ska framför allt delas ut till Östersunds kommun. Pengarna ska gå till vård, skola, omsorg och annan kommunal service.

Enligt revisorn och styrelsen nås lönsamhetskraven men när man granskar hur Jämtkraft gör affärer och hur bolagets tillgångar värderas väcks många frågor.

Jämtkrafts satsning på laddstationer för elbilar i det samägda Mer Sweden AB har kostat kommunen minst 108 miljoner kronor under en tioårsperiod. Hur ser de här äventyren ut egentligen? Låt oss dyka djupare med ett konkret exempel.

Den 15 januari 2024 köper man 5 264 kvadratmeter mark i Mjölby och installerar fyra laddstationer för tunga elfordon. Prislapp: 9,5 miljoner. Man ser markplätten på Östgötaslätten som en strategisk investering. Här ska framtidens tunga ellastbilar laddas.

Fordonsflottan ska elektrifieras. Till nästan varje pris.

Fastigheten ligger strategiskt placerad i Mjölby vid E4 och har fyra laddstationer med en kapacitet på 400 kW. E4 är Sveriges pulsåder för tunga transporter. Här rullar långtradare till och från kontinenten. Konkurrensen mellan åkerierna är stenhård. De svenska chaufförerna har ersatts av lågavlönade östeuropéer som sitter bakom ratten en betänklig del av dygnets timmar.

Tunga lastbilar som drivs på diesel kan köra nästan 3 500 kilometer utan att behöva tanka. Ellastbilar däremot behöver laddas redan efter 25 mil. Själva laddningen tar allt från 45 minuter till 12 timmar beroende på typ av laddstation. Det är svårt att se hur ellastbilarna ska konkurrera ut andra lastbilar på en fri marknad.

EU:s satsning på elektriska lastbilar är politiskt driven. När det inte kommer koldioxid ur avgasröret ska jordens medeltemperatur sjunka. Att tillverkningen av batterierna skapar stora koldioxidutsläpp och miljöförstöring i Afrika och Kina är en sekundär fråga.

I slutet av 2024 fanns det 897 tunga ellastbilar i Sverige. Det motsvarade 1 procent av alla tunga lastbilar. Samtidigt fanns det elva gånger fler laddstationer för ellastbilar.

Vi är såklart väldigt glada och stolta att tillsammans med övriga aktörer kunna bidra till ett enklare och effektivare fossilfritt resande

Lena Persson, enhetschef Energilösningar Jämtkraft

Om de fyra laddstationerna skulle vara sysselsatta oavbrutet dygnet runt skulle affären gå ihop sig. Men det är de inte. Lika lite som att bensinpumparna arbetar oavbrutet på en vanlig bensinmack. Det är inte bränslet som skapar vinsten. Det gör kaffet, varmkorven och alla andra tillbehör. Och konkurrensen mellan mackarna är stenhård.

Konkurrenterna Circle K, Tesla och andra har byggt en mängd laddstationer längs E4.

Det kanske inte är så konstigt att Jämtkraft har förlorat pengar varje år på den här verksamheten.

Varför skulle man gå över till dyra ellastbilar när diesel fortfarande är betydligt snabbare att använda för långa transporter till och från kontinenten? Vad händer om det politiska stödet för ellastbilen försvinner?

Det kanske är ett högriskprojekt som inte passar in i en kommuns kärnverksamhet.

Kostnaden för Jämtkrafts försök att konkurrera med Tesla och andra blev 108 miljoner kronor. Bara investeringen i Mjölby motsvarar 13 grundskollärare under ett år.

Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet

11 kapitlet 1 § kommunallagen

Historien om Jämtkrafts rikstäckande satsning på laddstationer vittnar om ett extremt risktagande. Man undrar om styrelsen skulle belåna sina villor för att själva bli delägare i projektet.

Hur låter det när dessa affärer följs upp i styrelsen? Vi vanliga utanför får inte veta men vi kommer att gå igenom fler exempel på vågade affärer.