Därför håller vi liv i Jämtlands Lucia

Jämtlands Lucia har anor från 1939 och var länge Länstidningens angelägenhet.

Tills dess att tidningens dåvarande chefredaktör, två år gammal i rollen, lite raskt kom fram till att den då 80-åriga traditionen var förlegad och färdig att kasseras.

"Länstidningen är snart 100 år och med den imponerande åldern måste vi ha mod att utmana normer och ifrågasätta traditioner", skrev hon i en förklarande text från 2021 som fortfarande finns att läsa på nätet.

Sedan dess har Jämtlands Lucia fått ett nytt hem hos Jämtlands Tidning. Det är bara att tacka och ta emot.

Vi samarbetar gärna kring det här evenemanget, som vi vet sprider otroligt mycket glädje runt om i länet och hos våra läsare.

Traditionen är inte förlegad. Det är däremot kritiken om att det skulle röra sig om en skönhetstävling.

Alla som haft något med Jämtlands Lucia och de två kvinnor som driver föreningen att göra, vet hur uttagningarna går till.

Sången och hur tjejerna sjunger tillsammans är i fokus. Till 100 procent.

Jag lovar att Lucia varken är ett hot mot demokratin, jämställdheten eller den rådande världsordningen.

Jämtlands Lucia är inte vad det var 1939 (läs gärna Torbjörn Aronssons tillbakablick).

Men även om kulturarv och traditioner förändras är de fortfarande betydelsefulla för vår känsla av tillhörighet och identitet. 

Forskningen är tydlig.

Vi mår bra av att känna att vi är en del av något som funnits före oss och som fortsätter efter oss.

Jämtlands Tidning kommer att hålla liv i traditionen med Jämtlands Lucia.