Steinbeck:  Sverige säljer ut elen och naturen

Vid Igulsberget söder om Älvros i Härjedalen planeras 15 stycken 260 meter höga vindkraftverk. Nästan allt finansieras genom offentligt stöd. Inom några år kommer konkursen att vara ett faktum.

Publicerad Senast uppdaterad

Detta är en krönika

Åsikter och ställningstaganden är skribentens.

”Vindkraftverk är vackra” Daniel Helldén (språkrör miljöpartiet).

Kvinnan röst brister ibland när hon talar om sin verklighet i skuggan av vindkraftverken. 

”Naturreservaten är förstörda. De anlade en jätteväg rakt genom våtmarkerna. Skogen har blivit ett industriområde. ” 

Alla har vi någon gång förträngt verkligheten och levt i våra drömmar. När andra försökt tala oss till rätta har vi ignorerat dem. Ju senare insikten om verkligheten, desto hårdare uppvaknandet.

Sällan har detta mänskliga drag uttryckts i så stor skala som i den politiska diskussionen kring vindkraft. 

Enligt fysikens lagar måste el produceras, distribueras och konsumeras i samma ögonblick. Med dagens teknik är möjligheterna att lagra el i batterier mycket små. Ändå har politiker av alla schatteringar de sista tjugo åren kämpat för mer vindkraft och mindre planerbar energi. 

”Låt oss inte trassla in oss i fysikens lagar” Muharrem Demirok (fd partiledare C).

Precis som medeltida väderkvarnar fungerar vindkraftverk bara när det blåser. På en fri marknad utan offentliga stöd hade inte ett enda vindkraftverk anlagts. För att det ändå ska ske har våra politiker gett privata företag enorma resurser för att anlägga vindkraft. 

300 miljarder kronor och 5 715 vindkraftverk senare har vi fått en enorm men slumpmässig elproduktion i nivå med vad man idag vill satsa på ny kärnkraft. Ändå vill många av våra politiker bygga långt fler vindkraftverk i Sverige. 

Vindkraften har nu installerad kapacitet på över 17 000 MW om det blåser, vilket är betydligt mer än kärnkraftens 7 000 MW. Enligt energimyndighetens data levererar dock vindkraftverken bara ca 25% av sin kapacitet och ingen vet när. 

Ett söndertrasat vindkraftverk. Foto: Arkivbild.

När det inte blåser kan vindkraften inte leverera någonting, när det blåser skapas enorma elöverskott som måste reas ut på export. Under produktionskostnad. Planerbara energikällor som till exempel vattenkraft eller kärnkraft levererar el på beställning mellan 80 procent och 90 procent av tiden. Deras avbrott är planerade underhållspauser.

På elmarknaden, som på grund av alla regleringar och bidrag knappast kan kallas en fungerande marknad, avspeglas detta i elpriser som åker berg- och dalbana. Blåser det översvämmas nätet av el, är det vindstilla blir det brist på el.

Många elkunder väljer ”hållbar” vindkraftsel, helt ovetande om att de för det mesta i själva verket köper el från kärnkraft när det inte blåser. Ibland el från oljekraft. För att hindra att Skånes elförsörjning kollapsar startar numera det gamla oljekraftverket i Karlshamn när det inte blåser. Med vindkraften har Sveriges koldioxidutsläpp ökat.

Vid Björnbergets vindkraftsanläggning strax söder om Ånge har 60 stycken 240 meter höga verk uppförts till en kostnad av fyra miljarder kronor. Efter bara något år har de blåst sönder och måste stängas av. Med nuvarande teknik har vi nått den fysiska gränsen för hur höga verken kan bli. 

”Det känns i bröstet och halsgropen när rotorbladen snurrar. Deras varselljus blixtrar oavbrutet på natten. Det blir som ett disco inne i huset", säger en kvinna boende nära en vindkraftpark. Foto: Privat.

Vid Igulsberget söder om Älvros i Härjedalen planeras 15 stycken 260 meter höga vindkraftverk. Nästan allt finansieras genom offentligt stöd. Inom några år kommer konkursen att vara ett faktum. Ingen kommer att kunna använda elen de producerar när det blåser.

”Det känns i bröstet och halsgropen när rotorbladen snurrar. Deras varselljus blixtrar oavbrutet på natten. Det blir som ett disco inne i huset.” 

RUT - Riksdagens utredningstjänst, den organisation som är skapad för att ge vår riksdag goda beslutsunderlag sitter på Jakobsgatan 6 i Stockholm, endast några hundra meter från riksdagen. 

På samma adress finns flera av Harald Mix bolag. Våra politiker har skänkt enorma stöd till hans företag för att de ska genomföra Den Gröna Omställningen. 

Northvolt, det mest kända av hans projekt, blev den största konkursen i svensk historia sedan Krügerkraschen. 

Hans OX2 har tjänat miljarder på att anlägga vindkraftverk runt om i Sverige. 

”Hur kan vindkraftsbolaget få göra så här mot oss? Varför granskas det inte? Varför lyssnar inte politikerna på oss?” 

Hittills i Sverige har inget vindkraftsbolag behövt ersätta de närboende eller avsätta de pengar som behövs för att en dag sanera marken. 

I den mån sanering kommer att vara möjlig med tanke på hur rotorbladens kemikalier bokstavligt talat sprids för vinden.

Powered by Labrador CMS