Språktestet är till för barnens bästa – inte mot personalen

Det är djupt beklagligt att (S) och (C) tänker låta barnen vänta innan de skrider till en eventuell handling i frågan om ett språktest för nyanställningar inom förskolan i Östersunds kommun. 

Först vill man invänta en statlig utredning, sedan vill man invänta remisser, sedan vill man invänta lagrådsberedning och slutligen vill man invänta ett besked i Sveriges Riksdag innan man ”kanske” tillämpar någon form utav språktest. 

I flera andra frågor vill (S) och (C) vara pionjärer som t.ex. fossilfri arbetsplats men när det gäller att säkerställa barnens möjligheter till god undervisning i svenska så är man villig att vänta i upp till 2-3 års tid innan man skrider till handling. 

Det är ett svek mot en av våra svagaste kommunmedborgare. 

När vi nu föreslår ett språktest så är det i form av ett standardformulär som främst ska vara till för att validera att en person, innan den erbjuds anställning, kan beskriva och förklara ett antal vanligt förekommande scenarion och frågeställningar som kan uppstå inom förskolans verksamhet eller i dialog med föräldrar. 

De specialpedagoger och rektorer vi samtalat med ger stort stöd till det här förslaget så behovet finns uppenbarligen. 

Vi anser att det även är viktigt att utreda ifall vi inom organisationen kan frigöra tid och möjlighet för redan anställd personal som har behov av detta, i syfte att visa att vi är en god arbetsgivare som vill ge vår personal de bästa förutsättningarna för att lyckas i sitt viktiga uppdrag. 

Att kunna tala begriplig svenska i samhället är underskattat, det är även underskattat att kunna tala riktigt bra svenska som anställd i förskolan. 

Uppgifterna om de stora bristerna inom språk-och läsförståelse oroar enormt mycket och så har det varit under en länge tid. 

Andelen unga män som inte läser ligger enligt nya rapporter på ca 35% medan motsvarande siffra för unga flickor är 15%. 

Den utveckling ett barn gör i förskolan är enorm, från att knappt kunna gå till att sedan vara redo att ta emot den första läroboken i matematik ett antal år senare. 

Det är även i förskolan som en så stor och viktig del av ett barns inlärning och kunskaper i det svenska språket växer fram, med så väl ordförråd som möjligheten till att konversera med jämnåriga och med vuxna. 

Barns förmåga att lära sig sätta ord på sina känslor och upplevelser är en annan del som inte får underskattas. 

Här vet vi att vi har fantastisk personal inom Östersunds kommun som under dag som natt göra fantastiska insatser för våra barns bästa, det ska vi vara stolta och glada över. 

Likväl går det inte heller att förbise att det har skett en radikal försämring inom språkkunskaperna och här ska inte förskolan bli en syndabock utan snarare ses som en mottagare av en allmän samhällsutmaning som växt sig allt starkare under de senaste åren. 

Utmaningen med språkkunskap och läsförståelse är en ödesfråga som omfattar hela linjen inom utbildningspolitiken i Sverige. 

Ytterst kommer problematiken att leda till ett demokratiskt utanförskap för stora grupper i samhället och Sveriges roll som en kunskapsekonomi att äventyras. 

Joel Nordkvist (M), Jananders Mattsson (M), Marianne Nilsson (M), Fredrik Fagerholm (M)