Ett år till valet – tillväxt är den viktigaste valfrågan

Om ett år går Sverige till val. Valrörelsen kommer att präglas av löften om fler poliser, kortare vårdköer och punktligare tåg. Det är viktiga mål, men som riskerar att urarta i överbudspolitik där man lovar mer än vad ekonomin tillåter. För att lösa samhällsproblemen krävs först en starkare grund: en ekonomi som växer. Därför måste utgångspunkten för politiken vara reformer som åter kan få fart på Sverige.

Sverige har det senaste decenniet haft alldeles för låg tillväxt och en svag produktivitetsutveckling. Konsekvensen är ett ras i den internationella välståndsligan till den lägsta placeringen i modern tid. Samtidigt har Sverige en strukturellt hög arbetslöshet och ett omfattande långvarigt utanförskap.

I Jämtland har vi stora utmaningar med demografin, tillväxt krävs för att få den välfärd vi alla behöver nu och i framtiden.

Nu måste vi vända på skutan. Den svaga tillväxten innebär inte bara att vi är fattigare än vad vi kunde ha varit, det försämrar också vår förmåga att lösa de samhällsproblem vi kämpar med. Sveriges framtida välfärd står och faller med vår förmåga att skapa tillväxt. Den kraft som finns i det svenska näringslivet måste frigöras och hinder för jobbtillväxt måste röjas ur vägen.

Målet borde vara en BNP-tillväxt på 2,5 procent i snitt per år. Om vi lyckas skulle Sveriges BNP om tio år vara 500 miljarder större än om ekonomin vuxit med de 1,8 procent per år som Konjunkturinstitutet räknar med. Det motsvarar mer än hela kostnaden för hälso- och sjukvården eller 100 000 kronor mer om året per hushåll. Med ett oförändrat skattetryck skulle det generera cirka 200 miljarder mer i skatteintäkter.

För att lyckas öka tillväxten behöver tre områden prioriteras.

• Kompetensförsörjning. Det överlägset största tillväxthindret för svenska företag är svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Detta problem är också en viktig förklaring till Sveriges höga arbetslöshet. Det är ett svek att utbilda unga till arbetslöshet, att inte styra utbildningar bättre mot de jobb som finns. Nu krävs att fler går yrkesprogram, att incitamenten till arbete ökar och att matchningen på arbetsmarknaden förbättras.
• Skatter och regelverk. Höga skatter, snåriga regler och en vidsträckt byråkratisk kontrollapparat gör att många goda idéer och initiativ kvävs redan i sin linda. Det startas färre företag. Fler tvingas kasta in handduken. Jobben blir färre och sämre betalda. Sverige bör i stället uppmuntra till mer arbete, investeringar och entreprenörskap. Regelkrånglet i företagens vardag måste minska, tillståndsprocesser snabbas upp och skatterna på företagande och arbete sänkas. Alla bör få behålla minst hälften av en löneökning.
• Infrastruktur och elförsörjning. När företag väljer var de ska etablera sig och utvecklas är tillgången till en fungerande infrastruktur gällande transporter, el- och vatten helt avgörande. Men i Sverige har förvaltningen av dessa system försummats under lång tid. I stället har en omfattande underhållsskuld vuxit fram. Infrastrukturen är sliten, brister i kapacitet och är känslig för störningar. Nu krävs att eftersatt underhåll återtas och att investeringar riktas mot det som verkligen stärker samhället. Säkra, snabba transportmöjligheter samt stabil el- och vattenförsörjning till konkurrenskraftiga kostnader måste åter bli Sveriges signum.

Sverige behöver en politisk inriktning där tillväxten inte ständigt sätts på undantag. Det är fullt möjligt att höja tillväxten, att få fart på Sverige igen. Men då krävs politiker som vågar göra ökad tillväxt till en övergripande prioritering.

Ola Toftegaard, regionchef Svenskt Näringsliv, Jämtland