Illegala invandrare –  betydande del av den kriminella ekonomin i Jämtland

Totalt hade Sverige lite över 10,5 miljoner folkbokförda vid årsskiftet, en ökning med 36 000 jämfört med i fjol.

Skatteverket uppskattar samtidigt att upp till 185 000 människor vistas i Sverige utan personnummer eller samordningsnummer.

– Skatteverkets lägesbild är en viktig pusselbit i kampen mot den kriminella ekonomin och felaktiga utbetalningar. Det är två saker i den som jag tycker är särskilt allvarliga. Dels att det är så många personer som är folkbokförda i Sverige men inte bor här, dels hur många som befinner sig i Sverige utan att vara folkbokförda. Det öppnar upp för välfärdsfusk och att människor hamnar i ett skuggsamhälle, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Jämtlands Tidning har varit i kontakt med polisinspektören Ingela Kjellberg, som är gruppchef inom gränspolisen i polisregion Nord.

Hennes kollegor stöter på personer "utan vistelserätt" (illegala invandrare) även här, och beskriver det som ett stort samhällsproblem.

– Vi kan konstatera att fenomenet definitivt finns här, att det finns ett stort mörkertal och att det är en betydande del av den kriminella ekonomin i Sverige och Jämtland. Många av dessa personer utnyttjas också av arbetsgivare, vilket bidrar till osund konkurrens och dåliga arbetsförhållanden för arbetstagare, säger hon.

I vilka sammanhang stöter ni på dessa personer?

– Medarbetare hos Polismyndigheten stöter på personer utan vistelserätt i olika sammanhang, till exempel vid fordonsstopp, brottsutredningar, vid arbete i gränsnära områden samt vid arbetsplatsinspektioner där man kontrollerar om arbetsgivare i så kallade riskbranscher har personer anställda som inte får vistas eller arbeta i Sverige.

Polisregion Nord har i dagsläget utvisningsärenden gällande cirka 1100 personer, där 740 av dem är efterlysta. 

– Dessa cirka 740 personer undanhåller sig sina avlägsnandebeslut och erhåller i de flesta fall ingen ersättning från staten. De kan därför i mångt och mycket anses befinna sig i skuggsamhället tillsammans med personer som inte är kända alls hos myndigheterna, men som verkar och vistas i Sverige, säger Ingela Kjellberg.

Polisens uppfattning är att den största andelen illegala invandrare ändå uppehåller sig i större städer, där det är lättare att hitta arbete och leva gömd.

– Ytterligare en faktor som spelar in i var dessa personer väljer att bo och verka är diasporan. Helt enkelt: finns det många landsmän på en plats, är det dit man beger sig.

I Skatteverkets rapport sticker Jämtlands län ut i ett annat sammanhang. Sett till befolkningsstorleken är det väldigt många som vistas i länet med ett så kallat samordningsnummer eller kontaktadress.

– Ett samordningsnummer bygger på att du inte har rätt att vara folkbokförd, utan du är i Sverige av en annan anledning, till exempel för att arbeta. Men här sticker Jämtland ut rejält med 17,1 per tusen invånare. I Uppsala län, där jag bor, är siffran 8,1, säger Anders Klaar, uppdragsledare för nationell lägesbild över befolkningen.

Vad beror det här på?

– Det blir lite spekulativt. Men en faktor kan vara gästarbetare, till exempel bärplockare, skogsarbetare eller byggjobbare. Men det är ju många byggarbeten även i Uppsala län, så jag tycker att siffran för Jämtland sticker ut.

Nedbrutet på kommunnivå är det Åre kommun som sticker ut överlägset mycket, med 918 registrerade så kallade kontaktadresser just nu – att jämföra med 333 i Östersund och 302 i Härjedalen.

– Runt hälften av dessa individuppgifter lämnades av en arbetsgivare inom skogsindustrin, säger Anders Klaar.