I Aspås tog hembygdsföreningen 1982 upp den gamla traditionen att dricka brunn på Jænsmässafton. Foto: Tommy Törnqvist.

Bo Oscarsson: Den jämtländska midsommaren som försvann

Jænsmäss är benämningen i Jämtland för kalenderdagen midsommar. Den midsommarafton som vi nu firar är en svensk företeelse, som i våra kulturbygder knappast ens är hundra år. 

Publicerad Senast uppdaterad

Jænsmäss är benämningen i Jämtland för kalenderdagen midsommar. Trots det finns dagen inte med i någon uppslagsbok, ej heller i någon lokal kalender. 

I 'Orlboka' översätts: ’jænsmäss – midsommar’ och är noterat från tiotal orter. Många jämtar känner till ordet Jænsmäss, men inte hur man firade.

Det är väl heller inget som hittills lagt någon större vikt vid eftersom det var samtidig med midsommar. 

Efter att Sveriges Riksdag 1953 beslöt att Midsommaraftonen alltid skulle vara på en fredag och efterföljande lördag röd dag, bröts traditionen, så nu är det inte varje år som Jænsmäss och Midsommar sammanfaller. Jænsmässaftan är fortfarande den 23 juni, oavsett veckodag, i år på måndag. 

Den midsommarafton som vi nu firar är en svensk företeelse, som i våra kulturbygder knappast ens är hundra år. Jag minns från Aspås när första midsommarstången restes där i början av 1960-talet. Givetvis hade midsommarstång rests långt tidigare på andra ställen i Jämtland som Jamtli. 

Bo Oscarsson har skrivit ”Orlboka”, ett standardverk inom jamskan.

Hur firande man då Jænsmäss i Jämtland? Det allra viktigaste var att man 'jænse' (majade), dvs smyckade med björklöv och blommor: Framför farstubron skulle det vara en egenhändigt gjord 'lauvmatta' lövmatta av björkris, och på ömse sidor ingången skulle ett par björkar placeras. 

På kvällen gick man, på många orter som i Aspås, till en hälsokälla och drack vatten. Därefter kunde det bli 'leikstugu' en enkel danstillställning på någon loge. 

Att skutta omkring som små grodor var inte att tänka på, liksom att äta sill och dricka snaps. Sillen var ju vardagsmat och vore det sista man skulle tänka på en Jænsmässafta. 

En sup ur en flaska brännvin var väl däremot inte fel. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Jænsmäss i gamla tider var en rätt enkel högtid, medan den svenska midsommaren har utvecklats till en barnens och festandets högtid, utan kyrklig koppling. 

Gammalt var man pliktad att gå till kyrkan och det är ju också från kristendomen som Jænsmäss fått sitt namn; Johannesmäss, efter Johannes Döparen. 

I Norge heter Jænsmäss 'Jonsok' och på bokmål S:t Hans och är där ingen röd dag.

Begreppet midsommar har en motsägelsefull innebörd. Midsommarfirandet infaller inte mitt i sommaren och inte heller vid sommarsolståndet. 

I vårt grannland Norge infaller midsommaren helt riktigt i mitten av juli. Mid är mitt, juni är försommar, juli högsommar och augusti sensommar. 

Midsommar måste alltså vara i mitten av juli. I den norska almanackan är den 14 juli korrekt noterad som ”Mittsommar”.

Jænsmäss – Johannesmäss är egentligen den rätta benämningen på kommande helg – likväl: Glad Midsommar!

Powered by Labrador CMS