Allmänna arvsfonden allt viktigare för Jämtlands föreningsliv

Arvsfonden är en unik resurs för Jämtland.

Civilsamhällets betydelse för demokratin och krisberedskapen är i dag större än någonsin. Många föreningar gör också stora insatser för att förebygga brott, häva ofrivillig ensamhet och skapa gemenskap. 

Samtidigt drabbas de av ökade kostnader, utan att till exempel kommuner kan kompensera fullt ut för det. 

Allmänna arvsfonden spelar därför en nyckelroll för att förverkliga Jämtlands föreningslivs idéer och bygga lokal motståndskraft.

Alla de ideella föreningar, samfund och andra organisationer där människor engagerar sig är en hörnsten i Jämtlands och Sveriges demokrati. 

Ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för såväl försvarsvilja som krisberedskap. I en orolig värld är detta omistliga värden. Det är också i civilsamhället som mycket skaparkraft och sociala innovationer får sin näring. Allmänna arvsfondens roll som fristående finansiär blir därför allt viktigare.

Forskning visar att ett brett och aktivt civilsamhälle bidrar till ett samhälles motståndskraft. 

Det finns ett tydligt samband mellan det engagemang som ryms i landets föreningar och viljan att bidra i kriser såsom skogsbränder eller pandemier, men även vid risk för väpnad konflikt. 

Genom Arvsfonden får föreningar stöd att förverkliga nyskapande projekt som stärker samhället och demokratin i Jämtland på både kort och lång sikt.

Glädjande nog ökar Arvsfondens möjligheter att stötta föreningslivet. 

Under 2024 delade vi ut rekordhöga 956 miljoner kronor till 400 projekt, och stödet väntas öka ytterligare kommande år. Vi hoppas att ännu fler föreningar tar vara på möjligheterna att förverkliga drömmar med stöd av Arvsfonden.

Behovet av nya mötesplatser, idrottsanläggningar och andra lokaler är stort, även i Jämtland. 

Vi har därför infört bättre villkor för stöd till byggprojekt och kan nu finansiera upp till 10 miljoner kronor per projekt. I fjol fick 119 föreningar i hela landet dela på nästan 398 miljoner kronor för lokaler och anläggningar. 

I Jämtland kunde till exempel Bångåsbygdens Byalag tack vare Arvsfonden bygga en tillgänglig idrotts- och aktivitetsplats.

Arvsfonden finansierar också upp till treåriga utvecklingsprojekt där föreningar kan skapa nya verksamheter, metoder och digitala tjänster.

Satsningarna är också långsiktiga: nästan alla lokaler som byggs används i minst tio år och över hälften av projekten lever vidare efter att stödet upphört.

För att säkerställa att pengarna används på rätt sätt har Arvsfonden också skärpt kraven och kvalitetskontrollen.

Arvsfonden är en unik resurs för Jämtland. 

För att länets föreningar ska kunna dra full nytta av den krävs också lokalt engagemang. Min uppmaning till Jämtlands beslutsfattare är att värna civilsamhället och ge föreningslivet goda förutsättningar – trots tuff ekonomi. 

Då kan vi tillsammans se till att fler goda idéer som kläcks i länets föreningar blir verklighet, stärker demokratin och gör nytta för invånarna i Jämtlands län.

Ulrika Stuart Hamilton, ordförande för Arvsfondsdelegationen

Powered by Labrador CMS