Kommunernas skuldberg växer: "Väldigt problematiskt"
LÄNET (JT) Östersunds kommuns låneskuld har vuxit med nästan en miljard på tre år. Samma utveckling syns i flera av länets kommuner.
– Väldigt problematiskt, säger Hans Jensevik, nationalekonom.
Från styrande rikspolitiker får vi inte sällan höra att staten har goda finanser. Det stämmer också att statskulden har minskat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet, då den låg på cirka 70 procent av BNP. Idag är siffran lite drygt 30 procent. Det innebär att Sverige tillhör de medlemsländer i EU med lägst skuldsättning.
Problemet är att istället har kommunernas skuldberg vuxit i en rasande fart.
Kommunsektorns andel av hela den offentliga sektorns bruttoskuld har ökat till 40 procent – den högsta siffran i EU.
JT har granskat utvecklingen i länet.
År 2024 var den kommunala låneskulden i länet 77 503 kronor per invånare. 2023 var den cirka 71 000 och år 2022 – 63 000. Detta enligt siffror från Kolada.
Utvecklingen är alltså tydlig även här.
Bilden bekräftas ytterligare när vi ställer frågor till respektive kommunchef/ekonomichef i varje kommun. Hittills har fem av åtta kommuner svarat på frågor rörande den kommunala låneskulden.
Vi har också kontaktat kommuncheferna alternativt ekonomicheferna i varje kommun och fått svar av fem stycken.
Frågorna vi har ställt är:
* Hur stor är er kommunala låneskuld?
* Har skuldsättningen ökat och vad beror det på?
* Vad ser ni för farhågor med utvecklingen?
Tydligt är att stora investeringar ligger bakom den växande skulden.
Östersunds kommun, som ökat på sin låneskuld med nästan en miljard på tre år, nämner bland annat renoveringen av kommunhuset och det nya vattenverket.
Och det kommer att lånas mer pengar. Just nu pågår en politisk process kring det kommande nybygget av ett badhus, som beräknas kosta runt 700 miljoner kronor.
Det innefattar bland annat ett äventyrsbad och en fullskalig tävlingsbassäng med flyttbar läktare.
Hans Jensevik är nationalekonom och tidigare vd och ägare på analyssbolaget Svensk Kommunrating. År 2015 var han bland annat inne och granskade Ragunda och kom fram till att kommunen var överbelånad och hade tappat greppet om ekonomin.
– Det är väldigt problematiskt, säger han om kommunernas ökade skuldsättning.
– Det är en sak att se till att infrastrukturen och skolan fungerar. Det är nyttiga investeringar. Sedan ska barn förstås lära sig simma och därför har kommunen en skyldighet att tillgodose bashallar. Men dyra äventyrsbad är inget som en kommun ska konkurrera med andra om att bygga, säger han.
I Boden och Skellefteå, som satsat mycket på så kallad grön industri, har skuldsättningen ökat markant kopplat till några få projekt.
Östersunds kommun vill också se investeringar i grön industri, något som professorer Christian Sandström varnat för i JT.
En farhåga Jensevik delar.
– Jag ser en tydlig risk att staten får ta på sig en väldig massa skulder när de här projekten brakar, säger Hans Jensevik.
Att en stor del av kommunernas lån har koncentrerats till en aktör är inte heller utan risk, konstaterar också Hans Jensevik. Det räcker med ett framtida scenario där förtroendet för Kommuninvest skadas, så skulle kommunerna förlora tillgången till billiga lån.
– Faller deras kreditvärdighet tillräckligt mycket kan det det blir svårt att sälja eller förnya deras obligationer internationellt, och då har vi verkligen en kris.
